Våta vintrar väntar
Varmare och blötare, framförallt vintertid. Så kan klimatet i norra Sverige komma att förändras till 2100 enligt de modeller som tagits fram av SMHI. Det blir också varmare sommartid, men färre solskenstimmar jämfört med i dag.
Vid kusten innebär det många vinterdagar med regn istället för snö, eftersom antalet dagar med minusgrader nära nog kommer att halveras. Även i inlandet och i fjällen får man räkna med regn vintertid, eftersom dagar med plusgrader kommer att bli allt vanligare. I genomsnitt var tionde vinterdag kan termometern visa plusgrader år 2100.Med stigande temperaturer ligger snötäcket kvar en kortare tid och minskar i tjocklek. År 2100 har den snötäckta perioden minskat med drygt 100 dagar i Norra Norrlands kustland, knappt 80 dagar i inlandet och 70 dagar i fjälltrakterna jämfört med perioden 1961-1990. Dessutom minskar också snötäckets tjocklek betydligt. I kustlandet beräknas det maximala vatteninnehållet i snön minska från 139 millimeter i medelvärde för perioden 1961-1990 till 45 millimeter vid seklets slut. I inlandet minskar snöns vatteninnehåll från 189 millimeter till 101 millimeter vid seklets slut och i fjälltrakterna från 359 till 196 millimeter år 2100. Eftersom det rör sig om beräknade medelvärden kan de årsvisa variationerna vara mycket stora.Tidigare islossning
Våren kommer tidigare och medeltemperaturen väntas stiga med fem grader till år 2100. Redan 2010 beräknas datum för den sista vårfrosten inträffa tio dagar tidigare än under åren 1961-1990. 2100 har vårfrosten förskjutits ytterligare, med 20-30 dagar i kustlandet och 20 dagar i fjällen. Islossningen i sjöar väntas också ske 15-25 dagare tidigare än vad som varit fallet under perioden 1961-1990. Nederbörden beräknas öka med 20-30 procent till år 2100 i kustlandet och inlandet medan fjällen får 40 procent mer nederbörd under våren. Sommaren blir varmare, medeltemperaturen i kustlandet ökar med 3,5 grader till år 2100. Även i inlandet och fjällen ökar medeltemperaturen med cirka tre grader. Vegetationsperioden blir längre och ökar med cirka 50 dagar, mer i kustlandet och mindre i fjällen.Färre soltimmar
Värmen innebär inte automatiskt mer solsken sommartid, tvärtom visar klimatmodellerna att det blir något färre soltimmar under juni, juli och augusti. Det beror på att molnigheten ökar.Värmeböljorna kommer att bli längre, det vill säga perioder med dygnsmaxtemperaturer över 20 grader. Eftersom det blir varmare ökar också behovet att kyla ned bostäder och fastigheter i kustlandet. Hösten kommer att innebära mera regn, nederbörden väntas öka med 20-30 procent och medeltemperaturen stiger med cirka fem grader till år 2100. I fjällen väntas nederbörden öka med 40 procent. Generellt gäller också att det blir fler dagar med extrem nederbörd (häftiga skyfall) och då mest i fjälltrakterna, 10-20 dagar fler. Behovet av att värma våra hus väntas minska med 20-25 procent till följd av ett allt varmare klimat.Ovan nämnda förändringar bygger på det förstnämnda utsläppsscenariot (A2). Även det andra scenariot innebär stigande medeltemperaturer, mest på vintern och minst på sommaren. Årsnederbörden beräknas öka med drygt 20 procent i kustlandet och inlandet och med knappt 30 procent i fjällen. Även i detta scenario kommer den största ökningen av nederbörden att ske vintertid.
Så jobbar vi med nyheter