"Vi vill att det ska finnas frihet för alla"

Hedersrelaterat våld pågår överallt, så även i Luleå. - Det är brott mot de mänskliga rättigheterna, säger Annika Stävenborg.

FRIHET FÖR ALLA. Britta Nordström och Annika Stävenborg arbetar förebyggande mot hedersrelaterat våld. "Vi vill att det ska finnas frihet för alla som bor i        Luleå", säger Annika Stävenborg som vanligtvis arbetar inom polismyndigheten och vid ett flertal tillfällen hjälpt barn i Luleå att snabbt komma till ett skyddat boende.Foto: Linn Kangas Fantenberg

FRIHET FÖR ALLA. Britta Nordström och Annika Stävenborg arbetar förebyggande mot hedersrelaterat våld. "Vi vill att det ska finnas frihet för alla som bor i Luleå", säger Annika Stävenborg som vanligtvis arbetar inom polismyndigheten och vid ett flertal tillfällen hjälpt barn i Luleå att snabbt komma till ett skyddat boende.Foto: Linn Kangas Fantenberg

Foto: Linn Kangas Fantenberg

Luleå2010-11-27 06:00
Sedan två år tillbaka pågår ett projekt i Luleå kommun med syfte att förebygga hedersrelaterat våld. Genom att utbilda/ prata med tjänstemän på kommunen, nyanlända till Luleå, elever i SFI-klasserna, ungdomar på asylboende, Välkomsten och Ivik vill Annika Stävenborg och hennes två kollegor få till en förändring.- Det finns en okunskap kring frågorna, det är en hot- och risksituation som är så allvarlig, säger hon.Några aktuella siffror på hur utbrett hedersvåld är i Luleå finns inte, däremot så möter de utsatta i sitt arbete. Även fast våld förekommer, likaså hot om livet, handlar det främst om begränsningar. Unga kvinnor får inte välja sina vänner, kläder, pojkvänner eller vad de vill göra på fritiden. - När begränsningarna överskrids används våld och förtryck för att få unga att återgå till gamla normer, förklarar Annika Stävenborg.Bilder som bevis
Det finns även familjer som är mer extrema i form av kontroll. Lärare i Luleås skolor vittnar om unga tjejer som med mobilkameran fotar sig tillsammans med läraren för att bevisa att de varit i skolan. Bröder som tar bilder på systrar som pratar med en klasskamrat av motsatt kön eller råkar gå i en trapp samtidigt som en kille förekommer också.- Kulturen är en del av förklaringen men det är även frågan om en stor del i det patriarkala systemet vi har i hela världen. Man måste kunna blanda ihop alla delar för att förstå.Går det att förstå hedersrelaterat våld?- Det finns en grym logik, det handlar inte om att acceptera utan att förstå, säger Britta Nordström.- Det är ett grupptänkande. Man slår inte för sin egen skull utan för gruppens, trycket förklarar systemet, säger Annika Stävenborg.När de pratar om hedersrelaterat våld mottas det olika, till vissa når de fram, andra funderar och vissa slutar lyssna då det är för känsligt. Det gäller att starta en dialog och att väcka tankar. -  Grunden är mänskliga rättigheter. Tar du dig rätten att leva efter dem så ska det även ges dina familjemedlemmar, säger Annika Stävenborg.Frihetskämpar
Britta Nordström berättar vidare att många som kommer till Sverige har kämpat i hela sitt liv för frihet. Väl här kan de bli förskräckta över att se hur det är. - Vi förklarar att det finns moralregler här också, unga tjejer ligger inte med vem som helst, säger Britta Nordström.- Vi måste nyansera frågan, lagstiftningen är svart och vit, likaså mänskliga rättigheter. Många nyanlända säger att de vill veta hur vi lever i Sverige, säger Annika Stävenborg.Vidare berättar de att de känner till många unga tjejer som gått emot familjen med gott resultat. Vissa har blivit kvar med familjen och får numera välja pojkvän själv. Andra har tvingats att lämna sin familj. - De är lite som pionjärer och väldigt starka, säger Britta Nordström.Projektet tar slut vid årsskiftet 2011/2012. Innan dess vill de få igång en stödgrupp som fortsätter det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld. Ett första möte äger rum på lördag.- Intresset är det viktigaste, alla är välkomna. Både invandrare och svenskar, säger Annika Stävenborg.Projektet finansieras av Invandrarservice och Europeiska flyktingfonden.
Hedersrelaterat våldÄr förtryck och våld mot en person som någon anser gör saker eller lever på ett sätt som påverkar släktens eller gruppens heder. Den som förtrycker eller skadar personen tror att det han eller hon gör återställer hedern. Hedersvåld kan innebära bland annat hot, misshandel och mord. Förtrycket kan bestå i att man inte får tycka som man vill, inte får klä sig som man vill och inte får gå ut. Man kan också tvingas göra sådant som man inte vill, till exempel gifta sig, eller få höra förnedrande ord.Källa: Nationalencyklopedin
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om