Vill få plats på boende

– Jag klarar inte otryggheten, jag känner mig förtvivlad och ensam.

Nära. - De kan ju inte vara här jämt, säger Märta Nilsson och syskonbarnen Anne Emmoth Kristensen och Sven-Åke Emmoth, bägge bor i södra Sverige

Nära. - De kan ju inte vara här jämt, säger Märta Nilsson och syskonbarnen Anne Emmoth Kristensen och Sven-Åke Emmoth, bägge bor i södra Sverige

Foto: Elsa Rensfeldt

Luleå2016-07-08 07:30

Märta Nilsson, Luleå, 91 år,bor ensam i sin lägenhet på Krongårdsringen. Här har hon bott och trivts i 40 år. Jobbat har hon gjort sedan unga år fram till pension från jobbet som hushållsansvarig på landshövdingeresidenset. Maken Karl-Erik dog på åttiotalet och hennes närmaste är syskonbarn.

Högt upp i åldern har hon klarat sig själv men sista åren har en granne i höghuset handlat åt henne och hjälpt till med ärenden. Ut har hon inte varit på sju år- med isolering och brist på social kontakt som följd. Nu är gränsen nådd för att hon ska känna sig säker i sitt boende. Den 12 juni föll hon omkull i sin lägenhet och hamnade på sjukhuset där man konstaterade att hon hade urinvägsinfektion med resistenta bakterier, magen funkar inte bra. Nu är karusellen i full gång för att få det hon säger sig behöva- en plats på ett äldreboende. Redan på sjukhuset gav hon besked i vårdplaneringen.

– Märta sa till läkaren att hon hellre tog gift än att bo kvar hemma, säger systerdottern Anne Emmoth Kristenson, Fjällbacka,Västkusten, och brorsonen Sven-Åke Emmoth, Norrtälje, Märtas närmaste. Syskonbarnen satte hårt mot hårt.

– Vi har ju sett att Märta inte kan klara sig själv längre och vi kan ju inte vara här hela tiden. Vårdplaneringen skedde med biståndshandläggaren per telefon. Till slut krävde vi att handläggaren skulle komma till sjukhuset säger Anne Emmoth.

I dagsläget har nu kommunens hemtagarteam ansvaret för Märta och under åtta dagar ska dessa nu bedöma Märta Nilssons omsorgsbehov. Nästa vecka går den tiden ut. Märtas syskonbarn vet vad dom vill se för resultat:

– Från kommunens sida verkar man vara inne på att hon ska bo hemma, till varje pris, ett för högt pris. Vi kommer att kämpa för att hon ska ha en plats på ett äldreboende, säger Anne Emmoth Kristensen och Sven-Åke Emmoth. Märta Nilsson är tacksam för syskonbarnens engagemang.

– Men de har ju sitt, säger hon orolig för vad kommunens besked ska bli.

Det har blivit svårare för äldre att få en boendeplats under de senaste åren. Antal personer över 80 år som får äldreomsorg, hemtjänst eller har en plats på ett särskilt boende har minskat från 62 procent till 37 procent mellan åren 1980 och 2012, enligt en rapport från Kommunal.

Nästan 2 000 av Kommunals medlemmar som arbetar i äldreomsorgen har deltagit i rapporten. Där har de svarat på frågor om hur de ser på tidpunkten för när äldre får plats på ett boende och hur det påverkar deras möjlighet till att arbeta professionellt.

Mellan 2000 och 2010 försvann var fjärde boendeplats, delvis på grund av personalnedskärningar. En majoritet av dem som arbetar inom äldreomsorgen anser att det har blivit svårare för äldre att få en boendeplats under de senaste åren.

Åtta av tio tycker att äldre får beviljad boendeplats för sent och sex av tio tycker att det försvårar för personalen att ge äldre vård och omsorg av god kvalitet

Pia Berglund områdeschef för individ och familjeomsorg på Luleå kommun kommenterar inte på personlig nivå utan generellt:

– Vi utreder alltid hela situationen vid ansökan om boende, hur omfattande behovet är och om vi kan trygga upp i hemmet med insatser, säger Pia Berglund.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om