Vill satsa på invandrarelever

En internationell friskola i Luleå där elever med olika etniska bakgrunder studerar.
Det vill Alnour International School starta.
? Det är inte konstigare än att det finns svensk skola i Paris, säger miljöpartisten Magnus Alm som tillsammans med partikollegan Mohamed Gabra står bakom ansökan.

LULEÅ2006-04-20 06:30
Alnour International School vill starta en friskoleverksamhet i Luleå, från förskola till och med årskurs sex. Tanken är att många med invandrarbakgrund ska gå i skolan. <br>&nbsp;? Liknande skolor finns nästan i varje residensstad i landet. Vi har tittat mycket på hur andra skolor gjort. Bland annat i Uppsala har man mycket goda erfarenheter av den här typen av friskolor, säger pedagogen och miljöpartisten Magnus Alm som tillsammans med partikollegan Mohamed Gabra står bakom ansökan. <br>Alm, som tidigare var socialdemokrat men bytte till miljöpartiet, fortsätter att berätta om anledningen till att man vill starta skolan: <br>&nbsp;? Det är inte lätt att vara en avvikande person. Det är väsentligt lättare om man är flera och känner tillhörighet och trygghet. Det är en poäng med skolan. En annan är att de med invandrarbakgrund har mycket större möjlighet att påverka skolsituationen. Det här ska inte vara någon religiös friskola. Att det finns så mycket brister i den kommunala skolan och det går så mycket resurser och tid till annat än lärande och pedagogik, är också en anledning. <br>Engelska viktigt<br>Engelskan kommer, bland annat, att vara en viktigt ämne och eleverna kommer att tidigt få lära sig det engelska språket. Överhuvudtaget kommer den internationella friskolan, som kommer att vara öppen för alla, att ha en språklig profil. <br>&nbsp;? Vi vill genom det bland annat locka föräldrar och dess elever som kanske inte vet om de blir kvar i Norrbotten eller ej och överhuvudtaget elever som -gärna vill lära sig det engelska språket så bra som möjligt. <br>Svenskt inslag<br>De elever som önskar kommer också att under tillvalstimmar kunna läsa islamisk historia, kultur, religion och språk (arabiska, franska, spanska, med flera)<br>&nbsp;? Huvudsyftet med den här skolan är att främja integration. Det är det absolut viktigaste. Att människor med många olika etniska och religiösa bakgrunder samlas på ett och samma ställe. Det finns goda exempel på detta från utlandet som gett bra resultat. Skolan ska dock inte vara helt och håller internationell och utan det ska också finnas ett ordentligt svenskt inslag, säger Mohamed Gabra. <br>Ser du några risker med att fler och fler friskolor startar, Magnus?<br>&nbsp;? Risker och risker? Förhoppningsvis leder det till att den kommunala skolan skärps ordentligt. Om inte, är risken stor att vi får en amerikaniserad skola där föräldrar med mycket pengar kan ge sina barn en bra utbildning och övriga får det mycket svårt. <br>Redan kö<br>Alm hoppas, vid ett positivt beslut, att skolan redan kan starta till hösten, från och med förskola till och med årskurs 4 med 12 elever i varje årskurs. <br>År två siktar man på att köra till och med årskurs 6. I framtiden hoppas man kunna erbjuda högstadieelever undervisning. <br>&nbsp;? Det finns redan en kö med elever till vår skola, säger politikern Magnus Alm. <br>Fakta Godkända friskolor i Norrbotten<br> Det finns 16 godkända friskolor (förskola, grundskola och/eller gymnasium) , varav 12 aktiva. Godkända friskolor finns i följande kommuner:<br> Luleå: NTI-Gymnasiet och Nya läroverket.<br> Övertorneå: Hietaniemis friskola. Kuivakangas Natur- och Kulturskola<br> Överkalix: Överkalix Kultur och Miljöskola.<br> Piteå: I Ur och Skur Forsen. Tolvmannaskolan.<br> Pajala: Erkheikki Naturskola. Kangos Kultur och Ekologiskola.<br> Kiruna: Friluftskolan Vargen. I Ur och Skur Vita Viddernas Barn. Rymdgymnasiet.<br> Boden: Fria Emilia. Friskolan Brännbergs Bifrostskola.<br> Gällivare: Malmens Friskola.<br> Haparanda: Montessoriskolan Droppen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om