Industrisatsningarna i norra Sverige skapar ett stort behov av arbetskraft. Om Norrbotten och VÀsterbotten ska vÀxa med 100 000 personer till Är 2035 behövs attraktiva centrum, menar Mats Rönnbo, affÀrsutvecklingschef pÄ Skanska som leder ett förslag pÄ hur LuleÄ skulle kunna utvecklas.
â Det handlar om att göra LuleĂ„ och Norrbotten mer attraktivt inför framtiden, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
â NĂ€r man utvecklar en industri sĂ„ kan man glömma bort att folk ska bo dĂ€r och att det behövs olika aktiviteter. Det har vi haft som utgĂ„ngspunkt. LuleĂ„ har mĂ„nga bra kvaliteter med outnyttjad potential. Genom fler bostĂ€der och andra byggnader i centrum sĂ„ blir det ett större tryck pĂ„ restauranger och ett större folkliv centralt.
Konceptet "Tillsammans LuleÄ" Àr ett samarbete mellan nÀringslivet och akademin med visionen att skapa en hÄllbar stadsutveckling. Skanska, SSAB, LuleÄ tekniska universitet, Norrbottens handelskammare och LKAB samarbetar med arkitekterna Gert WingÄrdh frÄn WingÄrdhs och Thomas Sandell frÄn Sandellsandberg arkitekter och förslagen presenterades av alla samarbetspartners i Visby under Almedalsveckan i sommar.
För att fÄ inspiration till skisserna har man utgÄtt ifrÄn historiska stadsplaneringar, berÀttar Mats Rönnbo.
â Under vĂ„ren 2021 tittade vi tillbaka pĂ„ brukssamhĂ€llen frĂ„n förr i tiden. Vi tog inspiration frĂ„n LuleĂ„s stadskarta 1858 och San Francisco pĂ„ sent 1800-tal och skissade fram en konceptuell idĂ©, "New industrial society 2030". Vi valde att ge idĂ©n ett internationellt namn dĂ„ vi ser att den gröna omstĂ€llningen kommer att behöva attrahera kompetens ocksĂ„ internationellt, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
â Industrin och samhĂ€llet runt omkring hĂ€nger ihop mycket. Om man inte fĂ„r till ett bra samhĂ€lle runt industrin sĂ„ blir satsningarna inte sĂ„ bra som de kunde ha blivit. Hjalmar Lundbom drog i gĂ„ng ett stort samhĂ€llsbyggnadsprojekt i Kiruna som triggades av gruvindustrin. Det Ă€r sĂ„ stĂ€der kan vĂ€xa och utvecklas.
LuleÄ skulle enligt förslagen fÄ fler kajer i södra hamn och en mÀngd stadsnÀra bostÀder. NÀrheten och kopplingen till vattnet skulle förstÀrkas.
â Det handlar om 6 500 nya bostĂ€der och 11 000 inflyttade boende. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att det finns ett bra utbud av skola, kultur och kommersiella lokaler. Det Ă€r skillnaden som kan avgöra om folk flyttar hit eller inte.
Ett antal förslag pÄ landmÀrken har tagits fram i samarbete med arkitekterna Thomas Sandell och Gert WingÄrdh i syfte att göra LuleÄ mer attraktivt. I södra hamn föreslÄs ett kallbadhus med ett anslutande promenadstrÄk pÄ en bro i fossilfritt stÄl och dÀr tÄgstationen ligger finns ett förslag om ett resecentrum med solpaneler pÄ taket och trÀkonstruktioner.
â Resecentrumet Ă€r tĂ€nkt att inge en tempelkĂ€nsla. Det blir kanske det första mötet med LuleĂ„ för besökare och turister.
Det finns ocksÄ planer pÄ att bidra till kulturlivet i LuleÄ genom att göra upplevelser mer spektakulÀra. Bredvid isbrytarna vid Svartöstan finns förslag pÄ en flytande teater och plats för konsert.
â Publiken sitter pĂ„ land och scenen kommer inglidande frĂ„n vattnet mot land.
OcksÄ infarten till LuleÄ centrum frÄn BergnÀset kan komma att se annorlunda ut. Om förslaget blir verklighet kommer biltrafiken ske pÄ en ny av Trafikverket planerad bro, medan den nuvarande BergnÀsbron kommer finnas parallellt som gÄng- och cykelbro.
â BergnĂ€sbron ska gĂ„ i pension omkring 2030 och vĂ„rt förslag kommer ge LuleĂ„ en ny attraktion, lite som den populĂ€ra "highline" man skapat i New York av en pensionerad jĂ€rnvĂ€gsstrĂ€cka. Vi vill klĂ€ den i glas med vĂ€xtlighet och kanske kan det finnas ett litet kafĂ© dĂ€r ocksĂ„.
Mats Rönnbo berÀttar att "Tillsammans LuleÄ" dessutom lyfter ett förslag om att en ny arkitekturutbildning vid LuleÄ tekniska universitet skulle kunna finnas i anslutning till de nya landmÀrkena. Ett attraktivt LuleÄ i framtiden menar han Àr beroende av arkitektur och spektakulÀra byggnader, men han tycker ocksÄ det Àr viktigt att förvalta det som sker i Norrbotten i dag och att tillgÀngliggöra ett kunskapsarv för kommande generationer.
â Om alla planer pĂ„ satsningarna inom den gröna omstĂ€llningen förverkligas sĂ„ finns det ett stort vĂ€rde i att berĂ€tta historien om det och hur processerna ser ut. Hur den gröna energin nyttjas. Vi vill bygga ett center för grön omstĂ€llning som fungerar som en utveckling av Teknikens hus. Centret ska vara en plats för mĂ€nniskor i alla Ă„ldrar, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
â Vi Ă€r medvetna om att alla idĂ©er i "Tillsammans LuleĂ„" inte kommer bli av, men vi tror att nĂ„gon av de spektakulĂ€ra byggnaderna kan bidra till ytterligare intresse för LuleĂ„. Tanken Ă€r att fĂ„ i gĂ„ng diskussioner kring centrumutvecklingen i vinter. Vi tittar pĂ„ sĂ€tt och former för att fortsĂ€tta dialogen om hur staden kan utvecklas tillsammans med vĂ„ra partners och ska ocksĂ„ undersöka vilka av idĂ©erna som kan omsĂ€ttas i verkligheten, för att bidra till att den gröna omstĂ€llningen tar fart i LuleĂ„.
Vad Àr den största utmaningen för att kunna verkstÀlla planerna?
â Det Ă€r att fĂ„ alla att gĂ„ i takt och att infrastrukturen kommer pĂ„ plats. Norrbottniabanan Ă€r en viktig satsning och det Ă€r centralt att den kommer pĂ„ plats och i symbios med stadens utveckling. Sedan behövs inte bara bostĂ€der utan ocksĂ„ skolor. Vi mĂ„ste fĂ„ till ett bra samarbete med offentliga aktörer, kommun, landsting, nĂ€ringslivet och LuleĂ„borna. Det hĂ€r Ă€r ett sĂ€tt att fĂ„ i gĂ„ng diskussionen om hur staden ska utvecklas. Det handlar om att fĂ„nga LuleĂ„bors intresse och att fĂ„ fler mĂ€nniskor att flytta hit, sĂ€ger Mats Rönnbo.