Industrisatsningarna i norra Sverige skapar ett stort behov av arbetskraft. Om Norrbotten och Västerbotten ska växa med 100 000 personer till år 2035 behövs attraktiva centrum, menar Mats Rönnbo, affärsutvecklingschef på Skanska som leder ett förslag på hur Luleå skulle kunna utvecklas.
– Det handlar om att göra Luleå och Norrbotten mer attraktivt inför framtiden, säger han och fortsätter:
– När man utvecklar en industri så kan man glömma bort att folk ska bo där och att det behövs olika aktiviteter. Det har vi haft som utgångspunkt. Luleå har många bra kvaliteter med outnyttjad potential. Genom fler bostäder och andra byggnader i centrum så blir det ett större tryck på restauranger och ett större folkliv centralt.
Konceptet "Tillsammans Luleå" är ett samarbete mellan näringslivet och akademin med visionen att skapa en hållbar stadsutveckling. Skanska, SSAB, Luleå tekniska universitet, Norrbottens handelskammare och LKAB samarbetar med arkitekterna Gert Wingårdh från Wingårdhs och Thomas Sandell från Sandellsandberg arkitekter och förslagen presenterades av alla samarbetspartners i Visby under Almedalsveckan i sommar.
För att få inspiration till skisserna har man utgått ifrån historiska stadsplaneringar, berättar Mats Rönnbo.
– Under våren 2021 tittade vi tillbaka på brukssamhällen från förr i tiden. Vi tog inspiration från Luleås stadskarta 1858 och San Francisco på sent 1800-tal och skissade fram en konceptuell idé, "New industrial society 2030". Vi valde att ge idén ett internationellt namn då vi ser att den gröna omställningen kommer att behöva attrahera kompetens också internationellt, säger han och fortsätter:
– Industrin och samhället runt omkring hänger ihop mycket. Om man inte får till ett bra samhälle runt industrin så blir satsningarna inte så bra som de kunde ha blivit. Hjalmar Lundbom drog i gång ett stort samhällsbyggnadsprojekt i Kiruna som triggades av gruvindustrin. Det är så städer kan växa och utvecklas.
Luleå skulle enligt förslagen få fler kajer i södra hamn och en mängd stadsnära bostäder. Närheten och kopplingen till vattnet skulle förstärkas.
– Det handlar om 6 500 nya bostäder och 11 000 inflyttade boende. Det är också viktigt att det finns ett bra utbud av skola, kultur och kommersiella lokaler. Det är skillnaden som kan avgöra om folk flyttar hit eller inte.
Ett antal förslag på landmärken har tagits fram i samarbete med arkitekterna Thomas Sandell och Gert Wingårdh i syfte att göra Luleå mer attraktivt. I södra hamn föreslås ett kallbadhus med ett anslutande promenadstråk på en bro i fossilfritt stål och där tågstationen ligger finns ett förslag om ett resecentrum med solpaneler på taket och träkonstruktioner.
– Resecentrumet är tänkt att inge en tempelkänsla. Det blir kanske det första mötet med Luleå för besökare och turister.
Det finns också planer på att bidra till kulturlivet i Luleå genom att göra upplevelser mer spektakulära. Bredvid isbrytarna vid Svartöstan finns förslag på en flytande teater och plats för konsert.
– Publiken sitter på land och scenen kommer inglidande från vattnet mot land.
Också infarten till Luleå centrum från Bergnäset kan komma att se annorlunda ut. Om förslaget blir verklighet kommer biltrafiken ske på en ny av Trafikverket planerad bro, medan den nuvarande Bergnäsbron kommer finnas parallellt som gång- och cykelbro.
– Bergnäsbron ska gå i pension omkring 2030 och vårt förslag kommer ge Luleå en ny attraktion, lite som den populära "highline" man skapat i New York av en pensionerad järnvägssträcka. Vi vill klä den i glas med växtlighet och kanske kan det finnas ett litet kafé där också.
Mats Rönnbo berättar att "Tillsammans Luleå" dessutom lyfter ett förslag om att en ny arkitekturutbildning vid Luleå tekniska universitet skulle kunna finnas i anslutning till de nya landmärkena. Ett attraktivt Luleå i framtiden menar han är beroende av arkitektur och spektakulära byggnader, men han tycker också det är viktigt att förvalta det som sker i Norrbotten i dag och att tillgängliggöra ett kunskapsarv för kommande generationer.
– Om alla planer på satsningarna inom den gröna omställningen förverkligas så finns det ett stort värde i att berätta historien om det och hur processerna ser ut. Hur den gröna energin nyttjas. Vi vill bygga ett center för grön omställning som fungerar som en utveckling av Teknikens hus. Centret ska vara en plats för människor i alla åldrar, säger han och fortsätter:
– Vi är medvetna om att alla idéer i "Tillsammans Luleå" inte kommer bli av, men vi tror att någon av de spektakulära byggnaderna kan bidra till ytterligare intresse för Luleå. Tanken är att få i gång diskussioner kring centrumutvecklingen i vinter. Vi tittar på sätt och former för att fortsätta dialogen om hur staden kan utvecklas tillsammans med våra partners och ska också undersöka vilka av idéerna som kan omsättas i verkligheten, för att bidra till att den gröna omställningen tar fart i Luleå.
Vad är den största utmaningen för att kunna verkställa planerna?
– Det är att få alla att gå i takt och att infrastrukturen kommer på plats. Norrbottniabanan är en viktig satsning och det är centralt att den kommer på plats och i symbios med stadens utveckling. Sedan behövs inte bara bostäder utan också skolor. Vi måste få till ett bra samarbete med offentliga aktörer, kommun, landsting, näringslivet och Luleåborna. Det här är ett sätt att få i gång diskussionen om hur staden ska utvecklas. Det handlar om att fånga Luleåbors intresse och att få fler människor att flytta hit, säger Mats Rönnbo.
