Målet är högt ställt. Inom loppet av tio år siktar Luleå kommun på att växa med 10 000 personer. Under de senaste tre åren har befolkningen ökat med över 1 700 personer.

LTU spelar en nyckelroll om målsättningen ska bli verklighet. I dag går det med blotta ögat att se hur företagsbyn i anslutning till campusområdet på Porsön byggs ut för varje år.

Effnet, Operax, Marratech, Omnicold AB, Damioll AB, eMaintenance365, Nuiteq, Netrounds, Satmisson, Behaviosec, Zeomem och Sustainalube. Listan med avknoppningsföretag kan göras ännu längre.

Artikelbild

| På LTU:s robotiklaboratorie arbetar Kalle Löfgren (närmast kameran) och Björn Lindqvist. "Det händer många spännande saker på LTU", säger rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn.

– I dag stannar 35 procent av våra studenter i regionen, dit räknar jag Norrbotten men också norra Västerbotten. Vi arbetar hårt för att förbättra den siffran, säger rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn.

För fyra år sedan togs universitetets robotikverkstad i bruk. Där arbetar en grupp studenter med att skapa en drönare som med hjälp av artificiell intelligens på egen hand ska kunna navigera i en nedsläckt gruvort.

Kopplingen till framtida gruvbrytning är otvetydig.

– LTU svarar inte bara för ett stort inflöde av kompetens. Vi arbetar också nära stora företag som är viktiga för exempelvis gruvdriften i vår region. Jag tänker på LKAB, Boliden, Mobilaris, ABB, SKF, Sandvik och Epirock. Majoriteten av all forskning som bedrivs på LTU bidrar till att förstärka den befintliga industrin. Det är kanske vårt viktigaste bidrag till regionen, betonar Birgitta Bergvall-Kåreborn.

Artikelbild

| "Cirka 18-19 procent av våra studenter kommer från Norrbotten. Det innebär att vi skapar ett stort inflöde av kompetens till länet. 35 procent av studenterna blir kvar efter avslutad utbildning", berättar Birgitta Bergvall-Kåreborn.

Om tre år firar Luleå tekniska universitet 50 års-jubileum. Den första juli 1971 bestod elevkåren av 50 personer som studerade maskinteknik. I dag har LTU 15 000 studenter.

– Nu utbildar vi lite fler än vi får betalt för från staten. Som det ser ut i dag kan vi inte bli så många fler utan att utarma kvaliteten på utbildningen och det vill vi inte, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn som blev rektor för ett år sedan.

Artikelbild

| Får jag lov? Birgitta Bergvall-Kåreborn hälsar på den dansande roboten på Luleå tekniska universitet.

Nyligen beslutade universitetsstyrelsen om en strategi som sträcker sig fram till 2030. Förutom dagens grundutbildningar pekas ett antal framtida nyckelområden ut som hållbarhet, artificiell intelligens, robotteknik samt rymden.

I strategin finns också något som kan göra det möjligt för universitetet att växa och till och med öka sin betydelse för regionen. Birgitta Bergvall-Kåreborn vill i framtiden sälja fler uppdragsutbildningar till företag, organisationer och kommuner.

Artikelbild

| Luleå tekniska universitet erbjuder en studiemiljö som känns ung, vital och energifylld.

– Tanken är inte ny. Jag tror att det finns en jättestor potential. Vårt koncept är inte helt färdigt, men vi vill göra det enkelt för organisationer och företag att se vilken typ av utbildningar som vi kan erbjuda. Min bedömning är att det största behovet finns inom det man slarvigt kallar digitalisering. Många organisationer kan behöva hjälp för att få anställda att förstå hur digitalisering kan effektivisera verksamheten.

Hon ser gärna att den internationella rekryteringen av studenter utökas. Varje elev utanför EU betalar 140 000 kronor per läsår för sin utbildning.

Artikelbild

| För fyra år sedan togs robotiklabbet på LTU i bruk. Malcolm Akner bidrar också i experimenten kring articiell intelligens i drönare.

– Vi har börjat titta på det området, men vi gör det inte för att skapa en bättre ekonomi. Det främsta skälet är att vi kommer att bli än mer konkurrensutsatta i framtiden. Om vi kan locka hit studenter från exempelvis USA, Indien, Kina eller Syrien skapar vi ett mer internationellt campus samtidigt som vi klarar av att höja kompetensen och kvaliteten i våra utbildningar.