Gör VALKOMPASSEN - se vilket parti som står dig närmast
Norrbotniabanan kan byggas med ekonomiskt bidrag från CEF. Det var förra året som EU-kommisionen föreslog att stomnätskorridoren Skandinavien–Medelhavet (ScanMed) ska förlängas, från Stockholm upp längs Norrlandskusten till Haparanda-Torneå och till Narvik. Det skedde efter flera års intensivt lobbyarbete från Norrbotten, Västerbotten och regionens Brysselkontor North Sweden gentemot både den svenska regeringen och EU-kommissionen.
Ett villkor för att få stöd från EU är att den svenska regeringen prioriterar Norrbotniabanan och tar med banan i den nationella transportplanen. I nu gällande transportplan finns Norrbotniabanan med, bygget av sträckan Umeå–Dåva startade hösten 2018 och sträckan Dåva-Skellefteå finns med i planen, med planerad byggstart under perioden 2024–2030. Fortsättningen av Norrbotniabanan, från Skellefteå till Luleå, finns inte med i den nationella planen. Än.
– Om man står startklar när den nya programperioden börjar då kommer det här vara ett av EU:s mest prioriterade projekt att sätta in sin andel i, det kan vara upp till 40 procent finansiering från EU, säger Mikael Janson, direktör för North Sweden-kontoret i Bryssel.
Den nationella transportplanen brukar revideras vart fjärde år, nästa gång det sker är 2022.
Det finns fler infrastrukturprojekt i Norrbotten som delvis finansieras med pengar från EU. Malmbanan föreslås få 44 miljoner euro från CEF, ungefär 470 miljoner kronor, för att införa det nya signalsystemet ERTMS. Det har medlemsländerna i transportkommittén för CEF kommit överens om och nu återstår beslut i Europaparlamentet och kommissionen. Trafikverket planerar att ta ERTMS i drift på den första delsträckan från Riksgränsen 2022. På sträckan Luleå-Boden tas ERTMS i drift 2026 i stället för 2023.
Haparandabanan byggdes delvis med pengar från EU. Trafikverket fick 2,96 miljoner euro, motsvarande cirka 26 miljoner kronor för att lägga ny räls på Haparandabanan mellan Kalix och Haparanda.