Tanken är inte ny. Strävan att närma sig varandra och samarbeta i olika frågor har funnits länge. Pendeln är ett konkret resultat liksom förbättringen av väg 97.

Både Boden och Luleå har kniven på strupen. Luleå kommun lider av högre verksamhetskostnader än jämförbara kommuner och måste spara bortåt 400 miljoner på tre år. Utgifterna för lokaler, äldreomsorg och skola sticker ut.

Även Boden tyngs av oroväckande miljonunderskott. I båda kommunerna har man lagt direktiv om tuffa besparingar. Det lär snart visa sig, att varken Boden eller Luleå kan spara sig ner till ekonomisk balans med bibehållen service för medborgarna. Det är mission impossible.

Därför borde kommunledningarna undersöka förutsättningarna att göra en kommun av två. Inom näringslivet finns gott om fusionerade varumärken – typ SSAB, Billerud Korsnäs, Nordea, ABB – som genomförts för att skapa starkare balansräkningar och bättre betingelser för tillväxt.

Givetvis finns ingen automatik mellan fusion och framgång. Men mycket kommunalt kan samnyttjas och effektiviseras, t ex räddningstjänst, renhållning, plan- och byggfrågor, vatten och avlopp, energi, fritids- och idrottsanläggningar, social omsorg, skola.

Samgående handlar om att koordinera finanserna med demokratin: Vilka önskemål kommunmedborgarna har och vad den större kommunen förmår att tillgodose som den mindre inte fixar. Luleå och Boden skulle sannolikt klara balansakten, bara man sätter fokus på en administration som skapar optimal effektivitet med en långsiktig, hållbar ekonomi.

Det här är frågor som kommunalråden Niklas Nordström och Claes Nordmark säkert funderat på. Som nybliven styrelseledamot i Sveriges kommuner och landsting, SKL, vet Nordström mycket väl att Luleå och Boden är långt ifrån ensamma att drabbas av åldrande befolkning, kvinnounderskott, minskat skatteunderlag och slitningar mellan stad och landsbygd.

I slutet av året kommer regeringen av presentera en strategi för att hjälpa kommunerna ”fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar”. SKL är en viktig remissinstans till utredningen, som också ska belysa kommunsammanslagningar.

Luleå och Boden har 105 896 invånare. Ett samgående i dag skulle göra kommunen till Sveriges 15:e största. Fortfarande mindre än Umeå, men näst störst i Norrland.

Att kommuner planerar att gänga sig brukar vara intressant och visionärt ända tills namnfrågan kommer på tal. Så låt oss för guds skull inte fastna där. Den nya kommunen kan gärna heta Luleå-Boden, eller tvärtom.

Kommunen skulle bli ett befolkningsrikt nav som hela länet kan dra fördelar av. Ett högaktuellt behov sedan forskare på Nordregio tidigare i veckan konstaterat att Norrbotten har många bekymmer att ta itu med, inte minst demografiska; En större residenskommun med stark ekonomi och bred arbetsmarknad förmår bättre att stimulera inflyttningen, tillväxten, kompetensförsörjningen, näringslivsklimatet och välfärden.

Mitt emellan orterna finns redan Sunderby sjukhus med egen station för den nya pendeln. Innan vi vet ordet av kanske Norrbotniabanan får grönt ljus också; Med över 100 000 invånare kan den nya kommunen ställa större krav på regering, riksdag och myndigheter i många viktiga frågor.

Varför inte klassa Luleå-Boden som en prioriterad folkbildningsfråga och bygga upp en allsidig medborgardialog till valet 2022?

Slår Boden och Luleå ihop påsarna får kommunen förutsättningar att besvara framtidens utmaningar med politiskt självförtroende och friska pengar i kommunkassan. Sätt tåget i rullning, vetja!