Norrbottens Media har tidigare skrivit om den gamla trÀkÄken som ligger i korsningen Magasinsgatan/PrÀstgatan i LuleÄ.
Enligt kommunen, som Àger fastigheten, Àr den nedgÄngen och ett underlag har tagits fram för att reda ut eventuella kostnader för de alternativ som finns. Kommunen skulle kunna sÀlja fastigheten, renovera den eller riva.
Det sistnÀmnda Àr det hetaste spÄret.
LÀs mer: Rivning trolig för öde trÀhus
Men en rivning Ă€r inget Bruno Ăqvist gillar. Inte alls.
â Jag tycker det Ă€r rent ut sagt Ă„t helvete att vi rivit allt i LuleĂ„ och nu rĂ„kar det hĂ€r finnas kvar. Nu tar man bort den och sĂ€tter vĂ€l dit en plĂ„tkĂ„k, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
â Jag tycker att staden förfulats sedan jag vĂ€xte upp. Nu Ă€r jag inte nostalgisk utan det Ă€r bara sant. Man har tagit bort vĂ€ldigt mycket fint i onödan. Det Ă€r jag inte ensam om att tycka.
Bruno Ăqvist har spelat sin bakgĂ„rdsblues pĂ„ innergĂ„rden fem gĂ„nger. Det Ă€r teater och musik i kombination och handlingen Ă€r starkt förknippad med huset. De fyra fiktiva personerna i förestĂ€llningen bor i huset.
Nu planerar han för en sjÀtte förestÀllning och vad som förmodligen blir den sista. Manus Àr klart och det hela gÄr ut pÄ att alla mÄste flytta för att huset ska rivas.
Det scenariot kan mycket vÀl bli verklighet. Inte flytten, för det bor ingen i huset i dag, men dÀremot rivningen.
Bruno Ăqvist har dĂ€rför lĂ€mnat in en ansökan till LĂ€nsstyrelsen om att byggnadsminnesförklara fastigheten. Han hoppas att huset ska renoveras och att det görs bostĂ€der dĂ€r.
â Det skulle givetvis inte bli nĂ„gra billiga hyror men vad spelar det för roll, dĂ„ fĂ„r ju byggnaden vara kvar, sĂ€ger Bruno Ăqvist som inte tror att fastigheten Ă€r i sĂ„ dĂ„ligt skick att den bör rivas.
â Det Ă€r en fantastisk byggnad rent byggnadsmĂ€ssigt och det Ă€r inte alls sĂ„ ruttet som man sĂ€ger. Det Ă€r vĂ€l yttre skalet möjligen.
Han Àr skeptisk till att denna nya ansökan kommer leda till ett skydd.
â NĂ€, det finns starkare krafter. NĂ€ringslivet och man vill bygga överallt hĂ€r i stan. Höga hus och varenda plĂ€tt ska ju nyttjas.
Kenneth Awebro har bott i huset och han Àr ocksÄ engagerad i kÄkens bevarande.
â Jag har skickat in en begĂ€ran till kommunen att de ska byggnadsminnesförklara fastigheten och har begĂ€rt att de ska samrĂ„da med LĂ€nsstyrelsen. Jag vill att kommunen ska initiera detta och ta fram ett underlag, sĂ€ger han.
LĂ€s mer: Nu tar han striden igen
2009 behandlade LÀnsstyrelsen en ansökan om att skydda fastigheten men den avslogs. DÄ var bedömningen att det har skett för stora förÀndringar bÄde ute och inne i huset under Ärens lopp för att den ska nÄ upp till de höga krav om byggnadshistoriska vÀrden som finns för att byggnadsminnesförklara huset, berÀttar Kerstin Lundin Segerlund, LÀnsantikvarie.
Det finns i dag endast 2000 byggnadsminnen i Sverige och detta starka skydd ges endast till de riktiga Àdelstenarna i svensk bebyggelse.
Eftersom saken redan prövats Àr det troligt att LÀnsstyrelsen kommer fram till samma stÄndpunkt nu, enligt LÀnsantikvarien.
DÀremot kan kommunen sjÀlva vÀlja att skydda fastigheten.
â Kommunen kan alltid skydda bebyggelse som har kulturhistoriska vĂ€rden. Antingen genom att lĂ€gga varsamhetsbestĂ€mmelser i planerna eller att sĂ€tta skyddsbestĂ€mmelser, sĂ€ger Kerstin Lundin Segerlund.