Den 11 oktober avslutas namninsamlingen för en folkomröstning om den framtida skolstrukturen. Hela kommunen ska leva och lära har tillräckligt med namn – över 7 000 – och efter överlämnandet väntar dialog om frågeställningen med kommunfullmäktiges presidium.

Men om folkinitiativet inte enas med presidiet kan hela folkomröstningen vara i fara.

– Det måste finnas en frågeställning som kan användas. Går inte det, vore det rimliga att föreslå för fullmäktige att avslå en folkomröstning, säger kanslichef Gunilla Lundin. 

Artikelbild

| "Om vi anser att frågan inte är rimlig att ställa i en folkomröstning, då måste vi föreslå för fullmäktige att inte genomföra en folkomröstning", säger Nihad Zara (M).

I det scenariot räcker det med endast enkel majoritet för att bifalla förslaget, till skillnad från den kvalificerade majoritet – två tredjedelar – som krävs för att rösta mot ett förslag att faktiskt genomföra en folkomröstning.  

Nihad Zara (M), ordförande i kommunfullmäktiges presidium, beskriver processen i två led.

– Antingen beslutar man om både folkomröstning och frågeställning vid samma möte, eller så tar man själva frågeställningen vid ett senare fullmäktige. 

Hur lägger presidiet fram förslaget i ett andra led, om ni inte kommer överens med folkinitiativet?

Artikelbild

| Förra lördagen hölls en ny stor demonstration mot skolnedläggningarna i Luleå.

– Då måste vi föreslå för fullmäktige att inte genomföra en folkomröstning.  

Räcker det med att endast S och M röstar för ett avslag då?

Artikelbild

| Skolpolitiker Gudrun Brunegård (KD) från Vimmerby, sitter i riksdagens utbildningsutskott och besökte Ersnässkolan i fredags.

– Ja precis, då krävs bara enkel majoritet,  säger Nihad Zara (M).

Skolpolitiker Gudrun Brunegård (KD) från Vimmerby, som sitter i riksdagens utbildningsutskott, besökte Ersnässkolan i fredags.

Just i Vimmerby hölls en folkomröstning 2016, då flera byaskolor hotades av nedläggning. Den styrande S och M-majoriteten gick mot ett förkrossande nederlag – 86 procent av befolkningen röstade för att skolorna skulle bevaras. 

– Vi hade en nästan identisk situation som i Luleå nu. Trots att S och M framställde det som en stad mot land-konflikt, blev det gott valdeltagande, säger Brunegård.

Följden blev att både S och M förlorade stort i kommunvalet hösten 2018.

– Väljarna glömde inte vad S och M ville med skolnedläggningarna, valet blev förödande.

KD:s riksdagsledamot sympatiserar nu med folkinitiativet i Luleå. Gällande frågeställningen tycker hon att fullmäktige ska respektera medborgarnas vilja.

– Folkinitiativet ska inte böja sig för en oresonabel övermakt. Därför borde folkomröstningen endast handla om skolornas vara eller icke vara, säger Gudrun Brunegård.