Storbonden klarade EU-inträdet och växte

EU-medlemskapet var rätt och nödvändigt, även om de första åren blev mycket tuffa. Det menar Mikael Hugoson, som driver Alviksgården.

"Inom jordbruket levde vi i en skyddad värld, det blev ett abrupt uppvaknande" säger lantbrukaren Mikael Hugoson i Alvik om konsekvenserna av EU-medlemskapet.

"Inom jordbruket levde vi i en skyddad värld, det blev ett abrupt uppvaknande" säger lantbrukaren Mikael Hugoson i Alvik om konsekvenserna av EU-medlemskapet.

Foto: Stig Nordlund

Luleå kommun2019-11-14 05:00

EU-medlemskapet 1995 innebar stora förändringar för lantbrukarna i Sverige, eftersom jordbruket åter reglerades efter avregleringen 1990 och fick ta del av EU:s jordbruksstöd. Samtidigt utsattes de svenska bönderna för ökad konkurrens.

– Det var naturligtvis en nödvändighet att vi öppnade upp gränserna åt båda hållen. Inom jordbruket levde vi i en skyddad värld, det blev ett abrupt uppvaknande därför att jordbruket var inte tillräckligt konkurrenskraftigt, säger Mikael Hugoson, ägare till Alviksgården och charkföretaget Nyhléns Hugosons.

Starten blev tuff, inte minst för svinproducenterna.

– Vissa produktionsgrenar hade helt olika regler, då fick vi otroligt dålig lönsamhet till dess att EU någorlunda närmat sig våra regler. Genom att vi fick det tuffare blev vi bättre hela tiden. Våra grisar växer bättre och är friskare, säger Mikael Hugoson som säger sig vara optimist.

Han beklagar att det var så många jordbruk i Norrbotten som slogs ut men hävdar ändå att det är rätt med öppna gränser och konkurrens, bara det sker på lika villkor.

– Finland fick mycket övergångsregler, där klarade sig jordbruket bättre. De har mycket bärkraftigare jordbruk i norra Finland än vi har i norra Sverige, säger Mikael Hugoson. 

Under de dryga 40 år som han har varit verksam som svinproducent i Alvik har hans yrkeskår minskat kraftigt.

– Vi var över 100 grisproducenter från Sundsvall och norrut, som producerade 130 000 grisar om året. Nu är vi nere på 50 000 grisar om året och sex producenter, säger Mikael Hugoson. 

Antalet mjölkproducenter har minskat kraftigt, 1995 fanns det 414 mjölkproducenter i Norrbotten enligt Norrmejeriers statistik och i år är det bara 70 mjölkproducenter i länet. 

Mikael Hugoson beklagar att spannmålsodlingen har minskat så mycket i länet, han köper mycket från Uleåborg i Finland eftersom den egna produktionen bara täcker en liten del av gårdens behov. Han anser att det är nödvändigt med större enheter för att klara lönsamheten, häromåret byggde han ut anläggningen i Alvik, från 600 till 900 suggor.

Alviksgården Lantbruk AB fick sammanlagt 856 543 kronor i stöd 2018 från EU:s garantifond och landsbygdsfond. Företaget får också ta del av Norrlandsstödet, som finansieras nationellt.

– Vi har Norrlandsstöd på grund av tuffare klimat och längre transporter. Hade vi inte haft Norrlandsstödet hade vi inte haft en gris, säger Mikael Hugoson. 

Alviksgården har i dag ännu fler suggor än för några år sedan, i dag handlar det om 900 suggor mot 600.
Alviksgården har i dag ännu fler suggor än för några år sedan, i dag handlar det om 900 suggor mot 600.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!