"Vi behövde se till att säkra måltiderna"

Under hösten har debatten om skolmaten varit intensiv. Vi har träffat måltidsservice enhetschef Siv Eliasson Kurkinen och tillförordnade avdelningschefen Maria Skoog för att reda ut hur de resonerar om skolmaten som väcker så stort engagemang.

Två varmrätter varav en lakto-ovovegetarisk ska göra det möjligt för de flesta att plocka ihop en lunchtallrik.

Två varmrätter varav en lakto-ovovegetarisk ska göra det möjligt för de flesta att plocka ihop en lunchtallrik.

Foto: Petra Älvstrand / Frilans

Nyheter2019-11-16 05:00

I Luleå kommun tillverkas dagligen 13 500 portioner, av dessa har tidigare drygt 2500 varit specialkost i olika former. I dagsläget har cirka 1 000 ansökningar kommit in  sedan kommunen infört ny e-tjänst. Efter skolstarten uppstod en diskussion kring specialkost och även kravet på veganskt alternativ hördes allt starkare. 

– Från början har det funnits ett fritt val och man har tillgodosett många olika önskemål. Till slut blev det ohållbart för att det innebar att vi inte kunde leverera den säkra maten för dem som behöver det. Vi blev tvungna att göra en kvalitetssäkring så att de som behöver specialkost också kan få det. Det är många parametrar att ta hänsyn till. Dels ska maten vara säker att äta men vi behövde även se över arbetsmiljön för personalen som jobbar. Dessutom är det skattepengar vi handskas med som ska användas på bästa sätt, säger Siv Eliasson Kurkinen. 

Hon påpekar att det på de flesta enheterna idag finns två olika rätter och en salladsbuffé som gör det möjligt för de allra flesta att plocka ihop en måltid som fungerar, exempelvis för den laktosintoleranta eller den som av religiösa skäl inte äter viss mat

Hur ser ni på att göra all mat laktosfri för att slippa laga olika varianter? 

– Nej, tål man laktos ska man äta det. Att göra som för 20 år sedan då man både plockade bort livsmedel man visste att man inte tålde och tog även bort det som man trodde att man var allergisk mot var inte bra. Då stimuleras nämligen inte immunförsvaret och man har kvar sin allergi mycket längre. Om man tål ett livsmedel så ska man äta det. Vi vill inte plocka bort saker man inte måste, därför kräver vi också intyg från vården för specialkost vid medicinska skäl, menar Siv Eliasson Kurkinen. 

I somras införde kommunen en e-tjänst där vårdnadshavare ska logga in och ansöka om specialkost. Det behövs ett läkarintyg som styrker behovet när det gäller medicinska skäl.  För religiösa skäl, etiska skäl och kost med lågt laktosinnehåll behövs inget intyg. Hittills har 1 000 anmälningar om specialkost kommit in, jämfört med 2 500 innan e-tjänsten infördes.

– Det kan vara så att alla föräldrar inte har förstått vidden att ansöka, och att kommunicera ut det är inte det lättaste. Därför kan man också uppfattat att man dragit tillbaka, då man inte längre gå in till köket och göra en beställning.Vi har ändrade rutiner, förklarar Maria Skoog. 

När det gäller den veganska kosten säger de att de inväntar ett politiskt beslut, när ett sådant kommer så agerar de utifrån nya besked. 

– Vi serverar i dag lakto-ovo vegetarisk kost,  det vill säga maten kan innehålla mjölk och ägg, men är ofta vegansk, så alternativet finns.

Hur ser ni själva på den debatt som varit? 

– Mat engagerar så det får man räkna med. Alla kan mat. Men jag brukar jämföra det med att om man renoverar därhemma och behöver fixa en vattenläcka, så är det inte snickaren du anlitar för att fixa den, utan då vill man ju någon som är utbildad på vvs och har rätt kunskaper gör jobbet. På samma sätt är det med maten. Även om man ser till att det ”bara är mitt barn” som behöver specialkost så blir det ganska många i slutändan eftersom vi lagar 13 500 portioner till 90 enheter varje dag, konstaterar Siv Eliasson Kurkinen. 

Salladsbuffén kompletterar menyn.
Salladsbuffén kompletterar menyn.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!