I valrörelsen inför söndagens val till EU-parlamentet är den framtida svenska EU-avgiften en het fråga – trots att parlamentarikernas roll mest blir att säga ja eller nej till den uppgörelse som medlemsländerna ska förhandla fram till nästa vår.

"Det är beklagligt att Magdalena Andersson inte ens har som ambition att sänka Sveriges EU-avgift om Storbritannien lämnar EU", säger Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson i en skriftlig kommentar.

Svantesson befarar höjda skatter om en ökad EU-avgift blir Sveriges lott.

Artikelbild

| Centerpartiets partiledare Annie Lööf förtidsröstar i EU-valet på Stockholms centralstation. Hon vill inte att Sverige ska betala mer i EU-avgift när Storbritannien lämnar EU.

Magdalena Andersson beskriver sig som den snålaste finansministern i EU och säger att hon kommer att streta emot så mycket det bara går.

Vi kommer att driva en linje med andra länder som tycker som vi, för att krympa budgeten och hålla nere Sveriges avgift, säger hon i samband med en pressträff.

Håller emot

Finansministern säger att det inte går att lova egentligen någonting om resultatet av förhandlingarna för Sverige. Att redan nu börja ställa ultimatum är inte en bra förhandlingstaktik.

Jag tror inte man ska inleda en förhandling med att vifta med vetokortet. De som förespråkar det har uppenbarligen inte så mycket erfarenhet av förhandlingar i EU, säger hon.

För ett år sedan lade EU-kommissionen fram sitt förslag till långtidsbudget för åren 2021–2027. Kommissionen vill öka budgeten som andel av medlemsländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI) med en tiondels procentenhet, till drygt 1,1 procent av BNI. Det låter inte mycket men för Sverige skulle förslaget kunna innebära uppemot 15 miljarder kronor mer per år i avgift, en ökning med ungefär en tredjedel.

EU-parlamentet vill ha en ännu större budget.

Hårda tag

Den här gången kan förhandlingarna mellan medlemsländerna ännu lite svårare än vanligt. Det beror i första hand på att Storbritannien är på väg att lämna unionen, vilket innebär att ett stort budgethål uppstår. Det måste fyllas av andra, eller också måste budgeten krympas.

Budgeten bör minska med lika mycket, man borde rätta munnen efter matsäcken så att vi håller kvar budgeten på under 1 procent av BNI för oss som blir kvar, säger Magdalena Andersson.

Förra året var den svenska avgiften cirka 35 miljarder kronor, med ett återflöde på 12 miljarder. De svenska partierna pratar mycket om att jordbruks- och regionalstöden måste kapas. De svarar för cirka 70 procent av den totala budgeten.

Jag tycker inte att vi ska öka inbetalningarna till EU, om Storbritannien lämnar så måste man rätta munnen efter matsäcken, säger Centerledaren Annie Lööf.

Hon räknar med att det kommer att märkas om stöden till Sverige minskas, men det ska inte betalas enbart av landsbygden och jordbruket, anser hon.

Då är det viktigt att den svenska regeringen arbetar för konkurrenskraftiga villkor och regler för våra bönder, så att de kan producera livsmedel.

Lööf hävdar att EU:s stöd till jordbruket gör att priserna på mat kan hållas lägre än vad som annars hade varit möjligt.