"LKAB har ett ansvar att hålla igång"

Den 17 mars aviserade LKAB att de övergått i krisledningsläge, något som innebär att gruvkoncernens ledning möts dagligen istället för en gång i månaden. Jag ringer upp vd Jan Moström strax efter ett av dessa möten. Exakt vad som stod på dagens agenda går han inte in på.

– Jag kanske kan börja från andra hållet: Vi har en tydlig inriktning på det jobb vi har att göra. Den ena biten är att vi givetvis lyssnar på de rekommendationer vi får för att stävja smittspridning och skydda svaga grupper, säger Moström.
Han nämnder det faktum att de förändrat rutinerna för sina personalrestauranger. Glesare placering av bord, förtydligande av rutiner för renlighet. Ändrat renhållnings och städrutiner.

– Ett arbete sker på alla plan för att hantera smittan och samtidigt hålla igång vår verksamhet.
Just det, att hålla igång verksamhet, är av största prioritet, förklarar Jan Moström. Logiken är tydlig. LKAB har drygt 4000 anställda i Norrbotten (4300 anställda totalt), men sysselsätter uppskattningsvis 50 000 personer med underentreprenörer, leverantörer och så vidare. 

– Man ska ha klart för sig att vi har väldigt mycket utlagt på entreprenad. Vi är en av de största köparna av alla typer av entreprenad på transport, el, elektriskt och mekaniskt underhåll samt it. Vi är en enorm motor.
En motor i synnerhet för Malmfälten där majoriteten av LKAB:s anställda och entreprenörer bor. En motor som, om den stannar, skulle kunna få ödesdigra följdeffekter på de lokala samällena.

– De har en enorm köpkraft och en stor del av servicefunktionerna är dimensionerade för våra anställda. Vilket innebär att vi har en enorm påverkan. Med det följer ett stort ansvar att hålla vår verksamhet igång.
Moström upprepar igen att de samtidigt behöver ta hänsyn till att aktivt hjälpa till att minska smittspridningen.

– Vilket vi gör genom att följa de allmänna riktlinjerna, har folk sjukdomssymptom är de hemma. Går det att jobba på distans gör man det.

Nyckelordet är flexibilitet, säger Moström.

– Två saker påverkar oss: Det ena är att om nog många medarbetare insjuknar så att vi har för få personer att utföra driften. Då måste vi vara flexibla för hur vi ska hålla igång de kritiska funktioner som måste hållas igång med liten eller låg bemanning.

– Det andra är om våra volymer sjunker: Måste vi då börja stänga ner delar eller hela vår verksamhet, vad gör vi då? Vi är en stor aktör och därmed har vi ett stort ansvar mot samhället och mot bolaget. Att stänga ner all verksamhet och gå hem är inte en ambition vi har, säger Jan Moström.

– Vi lägger ned det mesta av vår kapacitet är att skapa så stor flexibilitet som möjligt att hantera de här snabba svängarna.
LKAB har en bred palett av kompetens och företaget köpte för ett par år sedan in en ambulans som byggts om och nyttjas som vårdbil under jord i Kiruna. Företaget har egen räddningstjänstpersonal och många med vårdutbildning anställda i företaget.

Skulle ni kunna låna ut er vårdkunniga personal till hälso- och sjukvården om det behövs?
– Jag kan inte säga något konkret. Men jag tror att om det finns ett verkligt behov så är det inget svårt beslut att fatta, säger Moström.
Något av de första som hände när coronaviruset på allvar fick fäste i Europa och i folks medvetanden var att Norr media tog emot tips på smittade som arbetade i LKAB:s verksamhet. 

Hur ser det ut, har ni haft personal som smittats av coronaviruset inom LKAB?
– Det förstår du att jag inte kan svara på. Vi kan konstatera att vi har medarbetare som är och har varit sjuka. Vad det är eller har varit sjuka i har vi ingen uppfattning om, säger Moström.
 

Men att de har sjuka råder det ingen tvekan om och en av de frågor som LKAB kämpar med mest är nu att se till att kritisk verksamhet kan fortsätta. En del av detta har varit planeringen inför det nu pågående underhållsstoppet av KK2. Något som normalt innebär att hundratals entreprenörer från både andra delar av Sverige men också andra länder reser till LKAB:s verksamhetsorter.

– Ganska mycket arbete inför det första repstoppet handlade om riskbedömningar och möjligheten att skjuta upp det eller stoppa det.

Beslutet blev att köra på, men under andra förutsättningar.

– Vi har begränsningar hur det genomförs, vi har färre entreprenörer inne åt gången och gör inte allt som vi hade i våra planer. 

Sen har reseförbuden som införts i olika länder gjort att vissa entreprenörer inte kunnat tas in.

– Det är en kombination av att de inte har kunnat komma och att vi valt att avstå, säger Moström.
Nästa stora underhållsstopp sker i månadsskiftet april/maj. Planen är att det ska bli av.
LKAB en av världens näst största producenter av järnmalmspellets. SSAB är en av deras största kunder. Inget av  bolagen har ännu vare sig permitterat eller varslat. Men det har några av bolaget som nyttjar det stålet. Scania har varslat 7500 personer, Ferruform och Gestamp har permitterat sin personal.

– Det är klart att slutar man använda stål så vid något tillfälle slutar stålverken att ha kunder att leverera stål till. När deras lager är fulla slutar de använda järnmalm. Detta äter sig uppströms i leverantörskedjan. Det kan man inte sticka under stol med.
Så det är en fråga om när, inte om, det slår mot LKAB.
När?

– Det är ju "näret" vi jobbar med våra kunder för att hålla så långt borta som möjligt. Ju längre bort vi kan skjuta det desto mer framgångsrikt vore det. Vi har en löpande dialog med våra kunder för att hålla igång vår verksamhet. I eftermiddag ska jag sitta i skypemöte med vd och inköpschef för en av våra största kunder för att prata om just detta, säger Jan Moström.

Han är tydlig med att permitteringar är något som gruvbolaget i det längsta vill undvika, men att de kan tvingas till det om läget blir sådant:

– Vi har en löpande dialog med produktionen och fackliga parter och det är något vi vill undvika så långt det är möjligt. Men situationen kan uppstå endera genom att vi inte har personal som kan driva anläggningen och produktionskedjan stannar av eller att vi inte har några kunder.
Men inte ens då är permitteringar förstahands alternativet, enligt Moström.

– Om det inträffar ser vi först över i vilken omfattning vi kan behålla personal och leverantörer för att jobba med – låt oss kalla det kvalitetshöjande åtgärder.

Under andra omständigheter hade den års- och hållbarhetsredovisning för 2019 som LKAB släppte torsdag 26 mars varit föremålet för den här texten. LKAB:s fjolår var nämligen i huvudsak en succé för bolaget. Omsättningen uppgick till 31, 3 miljarder kronor, upp från 25,9 miljarder 2018. Rörelseresultatet till 11,8 miljarder kronor. 

– Vi gör ett av de bästa resultaten i bolagets historia, vi har haft väldigt bra villkor, säger Jan Moström. 
Han lyfter fram stabilitet i produktionen som en viktig del i framgången, förutom den gynnsamma dollarkursen, som visserligen sviktade under särskilt tredje kvartalet.

– Under 2019 hade vi en bra produktion, vad vi tappade  var i leveranser och det var för att kunderna inte tog emot dem. Man stängde ner ordentligt under sommaren i fjol.
Framgången gjorde att styrelsen föreslog en vinstutdelning 6,1 miljarder kronor. Men det var innan coronaviruset spreds globalt. Under torsdagen meddelade exempelvis Telia att de sänker utdelningen, likaså har SJ beslutat att minska utdelningen till staten. LKAB:s årsstämma hålls i april, först då klubbas utdelningen.
Kan utdelningen sänkas eller slopas helt?

–  Det är en styrelsefråga. Styrelsen fattade ett beslut som kommuniceras med årsrapporten. Den publicerades i februari, det är nära men väldigt långt bort samtidigt, säger Moström.
Han och styrelseordförande Göran Persson har en löpande dialog.

– Låt mig uttrycka det så här: Det är inte förrän styrelsen lägger ett slutgiltigt förslag på stämman och stämman antar det som saken är klar. Vi har ett bra samarbete med styrelsen som redogör för förutsättningarna och jag är övertygad om att det kommer hanteras klokt av styrelsen.

Att hantera effekterna av en pandemi är såklart unikt i modern tid även för ett bolag som LKAB (som trots allt existerade under Spanska sjukan, 1918-1920) men redan i slutet av oktober 2018 ställdes gruvbolaget inför ett nytt läge när man offentliggjorde att mineraliseringen under Kiruna underjordsgruva inte såg ut som tidigare trotts. LKAB blev ett gruvbolag som alla andra, sade Moström då. Det innebär att bolaget ägnar väsentliga resurser åt att prospektera efter nya malmreserver. Under mars månad kunde LKAB berätta att de ska borra i de så kallade Per Geijer-malmerna. Ett område som innefattar ett flertal tidigare dagbrott men även mineraler under jord. Nere på 1400 meter hoppas LKAB hitta brytvärd malm.
Varför tittar ni på Per Geijer-malmerna nu?

– Egentligen är det ganska enkelt. I takt med att vi breddat vår geologiska kunskapsbas har vi insett att våra kunskaper om Per Geijer-malmerna inte är i den nivå som de borde vara. Därför har vi utökat insatserna.
Hur mycket handlar det ny tillgång till särskilda jordartsmetaller?

–  Bland annat det. Men jag skulle vilja säga att det är hela spektret. Volym, kvantitet och kvalitet, säger Jan Moström kryptiskt.
Det skulle alltså vara så att omfattningen av järnmineral är större än tidigare känt, i dessa malmer. Förutom Per Geijer-malmerna har LKAB drivit en gruvort in under Kiruna för att kunna provborra efter mineralreserver under Luossavaaras fot.
Att prospektering gått från att vara en mycket liten del av LKAB:s verksamhet till att bli dess livsnerv blir tydligt när Moström lyfter fram arbetet med att söka nya mineralreserver som en av de viktigaste delarna av verksamheten.

– Prospektering är den verksamhet som vi priortierar främst i nuläget och kommer att göra allt för att hålla igång den så långt det bara är möjligt.

I september 2018 inträffade ett historiskt maktskifte i Kiruna kommun när Gunnar Selbergs Kirunacentern tillsammans med Moderaterna och Sjukvårdspartiet bildade kommunledning. Det innebar att frågor i stadsomvandlingen som i det närmast var avhandlade och bokförda blev politiska stridsfrågor igen. I huvudsak handlar det om att kommunledningen inte velat godkänna detaljplaner med hänvisning till att vad kommunledningen uppfattat som skälig ersättning inte garanterats. Något som LKAB protesterat mot och menat vara utpressning och villkorande av myndighetsutövning. Samtalen parterna emellan bröt samman. Men har nu återupptagits.

– Jag tycker det är högst olyckligt och jag hoppas att vi kan hitta mer konstruktiva vägar fram nu så att vi inte hamnar i situationer där vi har finansiering och ekonomiska krav kopplade till myndighetsutövning, säger Jan Moström.

– Det är där vi haft de mer intensiva dialogerna, om man ska uttrycka sig så.
Moström understryker att LKAB inte kan köpa tillstånd och inte kommer att göra det heller.

– Planprocesserna är något av det viktigare vi har att hantera i vårt samhälle. Och de är ganska tydligt reglerat hur de ska genomföras. 
Känns det som att det frångåtts de avtal som redan är underskrivna, Gruvstadsparksavtalen?

– Jag kan bara konstatera att vi är där och att jag tycker att det är olyckligt i så mått att vi är beroende av att det här fungerar och att våra miljövillkor är kopplade till detaljplaner. Vi är beroende av att de fattas vid rätt tidpunkt. Klar är att vi jobbar intensivt för att få en konstruktiv dialog. Detta sk egentligen inte vara en fråga. Detaljplanerna ska behandlas utifrån de avtal och intentioner som finns, säger Moström.
Han nämner sedan vad som står i de ingångna avtalen.

– Där står att är vi inte överens ska det avgöras i domstol.

Är det aktuellt?
– Det vill jag inte spekulera i. 

Men är det något ni pratar om?
– Jag har ingen kommentar till det. När vi gör saker kan vi kommentera. Vad som är viktigt är att ha en konstruktiv dialog.

Har LKAB gått med på att förändra ersättningen på något sätt under det gångna året?
– Nej. Då kommer vi inpå ett område som vi inte kan ge oss in på. Det är ingen skillnad att köpa en jägarexamen för att få vapenlicens som på att köpa en detaljplaneändring. 
LKAB:s uppfattning är att kommunen ställer ett ovidkommande villkor för att detaljplanen ska godkännas. Exempelvis ersättning för funktioner eller byggnader som inte ingår i just den detaljplan som ligger på bordet. Moström menar att alla de frågorna som rör ersättning för stadsomvandlingen ska föras separat från detaljplanefrågan.

– Det är lite synd att det blivit så här. Vi har ett tungt engagemang i kommunerna, är aktiva och har en ständig dialog. Vi finansierar mycket, det gör vi.

Hur förs samtalen nu?
– Jag vill inte säga annat än att vi har en dialog. När vi har ett resultat från den dialogen kommer vi presentera det.

Till sist: Framtiden. Coronavirusets fulla effekt på samhället är omöjlig att fastslå mitt under pågående skeenden. Moström är noga att poängtera det när jag frågar om försprånget som byggts upp under goda tider 2019 redan ätits upp i mars 2020.

– Jag hoppas att när vi summerar det här så ska det vara så lite påverkan som möjligt. Jag har inget bättre svar. Man ska vara försiktig att utvärdera saker då man är mitt inne i dem, endera är man för positiv eller för negativ beroende på dagsform.
LKAB är ändå ett företag som måste försöka se in i en mycket grumlig spåkula och försöka sia om framtiden.
Hur kommer LKAB att påverkas av effekterna av coronaviruset?

– Jag tror att vad som kommer att ha en enorm betydelse är hur samhällen på en global nivå klarar att hålla samhällskritiska funktioner igång. Dels offentliga samhällskritiska funktioner (exempelvis vård, skola, politiska institutioner, reds. anm.) men lika viktiga är produktion och logistik. Hur fort kan vi få de normala funktionerna att börja fungera igen?
De enorma finansiella räddningspaketen menar Moström gör att de finansiella effekterna kanske minskar, men inte försvinner helt.

– Men ett än större problem och en än större oro är hur snabbt det går att få alla internationella, globala logistikkedjor att börja fungera igen.