I Boden sade för- och grundskolechefen Petronella Sirkka att filter sorterar bort för mÄnga sökord som behövs i undervisningen.
Britt-Marie Ejnestrand, avdelningschef IT pÄ Barn- och utbildningsförvaltningen i LuleÄ sÀger att kommunens filter omfattar pornografi, terrorism, vÄld med mera:
â Det finns webbfilter i kommunens nĂ€t som Ă€r aktivt för hela kommunens internet det vill sĂ€ga alla skolor och alla förvaltningars verksamheter. BĂ„de trĂ„dbundet och trĂ„dlöst nĂ€t omfattas.
Filter finns Ă€ven i Ăverkalix kommun sĂ€ger skolchef Maria Hjelm.
â Vi har filter mot porr, droger, vĂ„ld och en del andra kategorier. Det Ă€r en prenumerationstjĂ€nst som hĂ„ller reda pĂ„ vilka sidor som ska blockas. Vi kan göra undantag om det blockar sidor som man behöver komma Ă„t.
Leif RönnbÀck, skolchef, i Pajala kommun sÀger att kommunen haft filter sedan 2016.
â Vi har filter Ă€ven mot spel och droger. Om man försöker surfa till nĂ„gon sĂ„dan sida slĂ„r en spĂ€rr i brandvĂ€ggen till, berĂ€ttar han.
I PiteÄ kommuns nÀtverk blockeras otillÄtna och skadliga sidor.
"PiteÄ anvÀnder sig av Fortinets webbfilter som filtrerar pÄ DNS-nivÄ och blockerar kÀnda sidor med otillÄtet innehÄll. Risken att man ska hitta en otillÄten sida finns men den chansen Àr inte stor", skriver it-chef Niklas Risberg.
Ăven Kalix kommun har filter, meddelar skolchef Charlotte Sundqvist. Vi har sökt svar frĂ„n fler kommuner.
Kigge Fasth pÄ Tjejjouren LuleÄ förelÀser bland annat om samtycke och relationer för unga, i form av klassrumsbesök. Hon möter tjejer som berÀttar om att de rÄkat ut för saker som inspirerats av porrens vÀrld.
Ăr det viktigt att kommuner har innehĂ„llsfilter dĂ€r barn surfar tycker du?
â Ja jag anser att det Ă€r viktigt att kommunerna anvĂ€nder verktyg sĂ„som webbfilter. Om vi pĂ„minner oss sjĂ€lva om att vi har bland annat förbud pĂ„ reklam riktat mot barn men Ă€ven alkohol och tobaksreklam. Vi har Ă€ven regler för vilken sorts innehĂ„ll som inte fĂ„r visas pĂ„ tider nĂ€r barn oftast tittar pĂ„ tv. Vi vet om produktplaceringar i filmer och serier och att reklam Ă€r skapat pĂ„ sĂ„ vis att vi ska vilja ha produkten. Men vi har inga reglage vad gĂ€ller nĂ€tet. Jag brukar förklara dagens porr som reklam för vĂ„ld. Porr Ă€r idag lĂ€ttillgĂ€ngligt, gratis och innehĂ„ller riktigt grova vĂ„ldshandlingar. Genom webbfilter kan kommunerna begrĂ€nsa den lĂ€ttillgĂ€ngligheten inom sitt nĂ€t och dĂ€rmed förhindra onödig exponering för barn vad gĂ€ller porr.
Hur pÄverkas barn av porr?
â Vi fĂ„r höra av tjejer att de kĂ€nner sig pressade till att göra saker som deras partner har sett i porren, att mĂ„nga killar gör saker sĂ„som tar stryptag under sex utan att kolla om tjejen vill. Porren skapar skeva ideal och orealistiska förvĂ€ntningar som vĂ„ra unga med största sannolikhet tar med sig nĂ€r de ska börja utforska sex tillsammans med andra, och framförallt om vi som vuxna inte har porrkritiska samtal.
Vad kan förÀldrar göra för att barnen ska undvika porren?
â Till förĂ€ldrar som har barn och unga pĂ„ nĂ€tet - för porrkritiska samtal. Porren finns dĂ€r och Ă€ven om alla barn inte konsumerar porr, sĂ„ kommer barnet förr eller senare att exponeras för den. Vi som vuxna mĂ„ste ta samtalen som frĂ€mjar god sexuell hĂ€lsa och ömsesidighet. Vi kan inte lĂ„ta porrindustrin forma vĂ„ra barns sexuella utforskande och lust.