Det är ingen ljus bild som tecknas av stämningsläget bland företagen när Norrlandsfonden presenterar sin årliga konjunkturbarometer. I Norrbotten försvagade samtliga branscher mer eller mindre sina lägesbedömningar under det tredje kvartalet, men trots det så sticker Norrbotten ut som mindre pessimistiskt jämfört med landet som helhet.
– Rapporten är pessimistisk. Vi har ett svagare läge än tidigare, men tittar man på Norrbotten i absoluta tal så har både företag och hushåll det bra. Vi har låg arbetslöshet och risken att den ska öka är liten. Företagen går helt okey, men med lägre vinster än tidigare. Konkurserna är relativt få. Hushållen har mindre pengar, men det är generellt inget dåligt läge, säger Petter Alapää, kreditchef på Norrlandsfonden.
Undersökningen är en tendensundersökning som baseras på Konjunkturinstituets barometer för oktober där man frågat 2 400 företag i de fem norrlandslänen om nuläget och hur de ser på framtiden.
Sverige har i år en negativ tillväxt som förväntas fortsätta även under nästa år samtidigt som omvärldskonjunkturen är svag, något som även påverkar Norrbotten.
– Men vi har även en uppsida med de investeringar som gjorts, som Northvolt i grannlänet, och de som kommer att ske. Nu är det en stor möjlighet för oss att bidra men det är också den här landsändens stora chans. För nu kan vi vända trenden av utflyttning som pågått i decennier, säger han.
Enligt undersökningen så var företagens inflationsförväntningar på 12 månaders sikt 2,2 procent. Strax över Riksbankens inflationsmål, medan hushållen var mer pessimistiska och skattade den till 7,1 procent.
– Det är en uppfattningsfråga. Företagarna är generellt mer pålästa och deras bedömning är kanske mer trolig. Inflationen är på rätt väg, säger han.
Att det är lågkonjunktur nu har flera orsaker. Sedan 2020-talet har det varit flera kriser, som coronapandemin, men även flera krig har startat.
– Vi har en svag global konjunktur och vi har en stor osäkerhet. Är man osäker så investerar och konsumerar man inte i lika stor utsträckning som tidigare. Det här ger en lägre aktivitet och en sämre konjunktur. De räntor vi har i Sverige är inte höga men belåningsgraden bland hushållen är hög och vid en räntehöjning har de inte råd att konsumera så att hjulen snurrar i Sverige. Det blir en nedåtgående spiral och det skapar en lågkonjunktur.
Vad ska till för att det ska vända uppåt?
– Det är att det blir så pass billigt att investera och konsumera igen. Nyckeln till det sitter i kronan. Så länge den är så svag som nu så kommer inte Riksbanken att sänka räntan, snarare tvärtom. Ingen expert kan svara på varför kronan är så svag som den är och då är det omöjligt att svara på när den ska vända uppåt.
En stor komponent i ekonomin just nu är osäkerheten vilket gör det svårt att göra prognoser för framtiden.
– Ett grundscenario för när kronan ska vända upp är att när vi på global nivå är övertygade om att vi nått inflations- och räntetoppen och de vänder nedåt så kan en så mindre valuta som den svenska kronan bli attraktiv igen. Då har troligen fler den analysen och hoppar då på tåget, säger Petter Alapää, kreditchef på Norrlandsfonden.