Flytten mellan Finland och Sverige har alltid varit påtaglig i Haparanda och Torneå. Rörligheten mellan städerna är konstant. Tvåspråkigheten är självklar. Som exempel kämpar Centerpartiet i Haparanda för att kommunen ska få någon helt svenskspråkig avdelning bland sina äldreboenden. Det finns inte i dagsläget. HaparandaTornio är inte bara ett varumärke. Många upplever området som en enda stad.
Hemmo Collin är en av finländarna som har bosatt sig i Haparanda, utan att se det som någon konstighet. För honom var det inget speciellt med att välja Umeå Universitet i stället för att studera i Finland. Att både han och hans två barn har bosatt sig i Sverige så småningom är ingen stor sak heller.
– Här är man så van med både det svenska och finska språket. Man måste ju nästan kunna svenska för att få jobba i finska affärer och tvärtom i Sverige. Och när vi kan grunderna i språket går det ju fort att lära sig. Det sa jag åt mina barn: om ett par månader kan ni språket helt.
Trenden just nu är att folk i södra Finland i högre utsträckning flyttar till Sverige. Gränsen blir också mer tydlig.
Under vinterkriget 1939–40 och i det efterföljande fortsättningskriget kom de finländska krigsbarnen till Sverige. På 1960 och -70-talen flyttade hundratusentals finländare till Sverige på jakt efter jobb och en
högre levnadsstandard.
Under 2014 och 2015 har utflyttningen från Finland accelererat igen. Och de svensktalande blir färre. Från 2000 till 2015 har 26 000 av de ungefär 300 000 flyttat.
Kaisa Kepsu jobbar på tankesmedjan Magma. Hon har gjort en analys av flykten till Sverige. Hon fokuserar där mest på själva flyttningen. Hur många – och vilka? Men varför flyttar de? Det finns en mängd orsaker.
– Det kan ju vara många olika individuella orsaker som spelar in i inflyttningsbeslutet. Men i synnerhet Stockholm och även Sverige överhuvudtaget har större arbetsmöjligheter. Stockholm är en spännande storstad med spännande saker på gång och karriärmänniskor flyttar dit, säger Kepsu och fortsätter:
– Vissa spekulerar i att det negativa samhällsklimatet i Finland påverkar och att Sverige visar en annan öppenhet och mångfald och att det spelar in. Sen är det konkreta saker som att svenskspråkiga har mer fått upp ögonen för svenska utbildningar.
Finland har ett missnöjesparti som ofta liknas vid Sverigedemokraterna – Sannfinländarna. Partiet fick vid senaste valet över 17 procent av rösterna. Man utgör en del i den finska regeringen.
Sannfinländarna har stått för många uppmärksammade uttalanden och partiet har visat motstånd till att det svenska språket ska vara ett obligatoriskt ämne i skolan.
– Det märks att attityderna har hårdnat mellan folket, vilket jag tror att politiker har stort ansvar för, säger Kaisa Kepsu.
– Jag har intervjuat folk som flyttar till Sverige. Ingen av dem säger direkt att de flyttar på grund av det. Men det är många som säger att det är något som finns där bakom som nog påverkar ändå.
Pratar du svenska? Nej. English? Nej, vänta. Sedan går mannen i väg från telefonen och pratar med en kollega på finska. De båda jobbar på en myndighet i Torneå och Kuriren vill ha svar på några frågor. Männen byter några snabba ord med varandra som inte går att tyda. Sedan hör man att mannen som var i telefonen brister ut:
– Satans svenska.
Situationen kunde mottas med ett lätt garv. Men samtidigt känner sig fler svensktalande trakasserade i Finland.
JMK (enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet) har gjort en enkät med 412 finlandssvenskar. 295 av dem uppger att de någon gång har känt sig hotade eller utsatta på grund av sin finlandssvenska identitet. 244 har någon gång blivit hotade eller utsatta för fysiskt eller verbalt våld av samma anledning. Justitieministeriets och Åbo Akademis språkbarometer visar också att en stor del av de svenskspråkiga som bor i tvåspråkiga kommuner blir trakasserade på grund av språket.
Tillbaka till Hemmo Collin i Haparanda. Han upplever inte klimatet i gränsområdet som så hårt.
Samtidigt var det stor skillnad på tongångarna i Haparanda och Torneå under flyktingkrisen. I Torneå bildades en mänsklig mur.
– Men det var inte Torneåbor. Jag stod själv där och tittade – inte var det Torneåbor. Det där är folk som åker runt i landet på sådana demonstrationer.
Du kände inte igen ditt Torneå?
– Nej, inte alls. Här är man van vid utlänningar och man är van vid svenska språket.
Där håller även Torneåbon Anu med.
– Man tänker inte på om någon är en finländare eller en svensk här, för det är nästan en och samma stad.