Mary Agrér är projektledare för Felles fjellrev Nord – ett projekt som syftar till att rädda fjällräven. Interregprojektet drivs gemensamt av Sverige, Norge och Finlandmed hjälp av EU-medel. Det innebär att den sommarinventering som länsstyrelsen ansvarar för, den här gången istället genomförts av Stockholms universitet, som är del av Felles fjellrev.
Och resultatet är positivt.
– Det har hittats totalt 13 kullar i år. Det låter väldigt lite, men det är ett väldigt bra resultat med tanke på att det vissa år inte fötts några valpar alls i Norrbotten. Långsamt håller antalet fjällrävar på att öka, säger Agrér.
Fjällräven fanns tidigare i hela skandinaviska fjällkedjan. Men under 1800-tal och tidigt 1900-tal var jakttrycket på den oerhört hårt.
– Man jagade den för pälsens skull, den var värd oerhört mycket pengar, säger Agrér.
Trots att djuret fridlystes 1928 har stammen ännu inte återhämtat sig.
– Efter en fridlysning brukar populationen kunna återhämta sig, men så blev inte fallet här. Det beror troligtvis på flera olika saker. Rödräven kommer allt längre in i fjällen och tar mat och lyor – de kan även i vissa fall döda fjällräv. En orsak är att vi människor lämnar sopor efter oss som lockar rödräven, de är ju opportunister på ett sätt som fjällmiljöns naturliga djur inte är. En annan är klimatförändringarna – ett varmare klimat i fjällen för att rödräven klarar av att föröka sig även på kalfjället. Klimatförändringarna påverkar antagligen också gnagarcyklerna. Forskning visar att gnagarcyklerna, åren då det är gott om gnagare, blir allt mer ojämna och det kan bero på att de varmare temperaturerna leder till att det inte blir de rätta förutsättningarna i snötäcket. Och fjällräven är väldigt beroende av bra tillgång på gnagare, säger Agrér.
Tio av de 13 kullarna som setts under inventeringen, har hittats i Arjeplogsfjällen. Övriga kullar har hittats i de mellersta delarna av Norrbottensfjällen.
– Men det finns även vanligtvis fjällräv i Kirunafjällent – de råkar bara befinna sig på den norska sidan för tillfället, säger Agrér.
I Finland har man inte observerat någon nyfödd kull fjällräv sedan 1996. i Norge har man däremot haft goda resultat med totalt 54 kullar i år. En av åtgärderna norrmännen gör är utsättning av fjällräv, där rävarna föds i hägn på fjället och sedan släpps de fria i lämpliga områden.
– I Sverige jobbar vi med stödmatning och bedriva skyddsjakt på rödräv för att hålla tillbaka den på fjället. Det förs diskussioner om att även här börja med utsättning för att stärka stammen. Ju större population vi får som sprider sig, desto mindre risk för till exempel inavel.
– Vi hoppas att fjällräven ska bli så stor i våra fjäll att den i framtiden klarar sig utan att vi behöver göra åtgärder. jag tror det finns chanser till det, säger Agrér