I ett rött hus i Gunnarsbyn träffar Kuriren tre mogna män. Några kartblad trängs med kaffekopparna på köksbordet.
Här finns idégivaren Christer Bergdahl, före detta bussägare och chaufför. Bengt Engman är återflyttad till byn och Åke Selberg är före detta riksdagsman och profil i Råne älvdal.
Rattande
Upprinnelsen är Christer Bergdahls mångåriga bussrattande i området. Han körde ibland åt SJ när tågen hade förfall.
– På vägen hem tog jag alltid den här vägen eftersom jag kände till den.
Han mätte och tog tid: Knappt 19 mil från stationen i Gällivare till Bodens C. En halvtimmes tidsvinst mot att köra över Jokkmokk.
– Vägstandarden är bra med beläggning Boden-Norriån. Sedan grusväg, 60-tonsförstärkt till Vuoddas. Slätt och fint. Vidare mot Nattavaara är det grusväg med kilometerlånga raksträckor. Asfaltvägen Nattavaara-Gällivare är så där.
Turistled
Herrarna tror på vägsträckningen som turistled.
– Sommartid kunde man locka turisterna att ta den här vägen och titta på vildmarken i lugn och ro. Kanske stanna upp i Gunnarsbyn och gå på affären. Lämna efter sig någon krona.
En knäckfråga är att få turisterna att hitta.
– Skyltningen är oerhört viktigt. Tänk dig själv om du kommer någonstans där det är dåligt skyltat, inflikar Åke Selberg.
Malmfrakt
Rutten löper parallellt med gamla Malmens väg. Den användes från 1774 och drygt 100 år framåt för möjliggöra ren- och hästtransporter av järnmalm från Gällivare/ Malmberget till Strömsund vid kusten.
– Man skulle kunna ha en Malmens väg med bil, filosoferar Christer Bergdahl.
Bara en massa skog?
– För mig är Luleå bara en massa husväggar, replikerar Bengt Engman vasst, tidigare bosatt där och på andra ställen i landet. För utlänningar kan stora områden med träd vara fantastiskt. Många ställen i världen har inga träd alls.
Tallen
Christer Bergdahl bistår.
– Jag kan sitta och längta efter den granna tallen innan Solberget. Och lappkojan nedanför Vuoddas.
Ett prospekt borde sättas ihop med karta och hållpunkter, resonerar trion innan vi skiljs.
Vidder
Kuriren lämnar Gunnarsbyn. Högsommar, gröna träd, en hel del vida vidder trots skogen. Sörfliggets gråa branter skymtar på andra sidan Stor-Lappträsket.
Reflexionerna om skyltning är kloka för i nuläget behövs en vägkarta.
Litet senare rullar bilen i lagom tempo på den smala grusvägen mot Nattavaara.
Jomenvisst.
En lugn resa genom hjärtat av Norrbotten där få bosättningar finns kan vara helt rätt.