Kostsam bevakning

När Karl-Erik Brösth lämnade uppdraget som polischef i Jokkmokk lade han fram förslaget att länsstyrelsen och polismakten gemensamt kunde dra nytta av hans profession i kampen mot faunakriminaliteten.
- Polisen har större befogenheter att ingripa mot människor. Vi får rota i grejer om vi misstänker brott, säger han.
Under den här våren har han därför börjat jobba mer mot länsstyrelsen. I fjol anmäldes totalt 50 jaktbrott i Norrbottens län. Tio av dem rörde rovdjur. Karl-Erik Brösth menar att polisens förmåga i sammanhanget bygger på enskilda polisers intresse. Han är kritisk till hur den egna organisationen hanterar faunakriminaliteten.
- Den är främst ett problem för glesbygden och smäller därmed inte särskilt högt hos rikspolisstyrelsen, säger han.

Kostsam bevakning
Han menar att bevakningen av faunabrott dessutom är kostsam i förhållande till den brottsstatistisk den genererar.
- Statistiskt och ekonomiskt är det bättre att få fast två rattfyllerister än en tjuvjakt. Det räknas inte riktigt, säger Karl-Eriks Brösth.
I en skrivelse till sina överordnade inom polismyndigheten föreslår han därför en ny organisation för jakt- och faunabevakningen. Han vill att polisen i Norrbotten tillsätter en grupp som under vissa perioder arbetar endast med de frågorna.
- Fem, sex poliser från olika närpolisområden handplockas och får periodvis ägna sig helt åt både övervakning ute i fält och utredningar. En period för rovdjursövervakning på året som vi till exempel kunde lyfta fram mer är november - december.
Han hävdar att plågsam illegal jakt upprör allmänheten. Som de två hetsjakterna efter lodjur som upptäcktes i vintras. Karl-Erik Brösth uppger att upp emot 20 personer ringde till honom.

Djurplågeri
- Deras ilska riktades helt mot hur man hade tagit ihjäl djuren. Det handlar om djurplågeri av den högre skolan.
Polismästaren i Piteå, Lars Åström, är länsansvarig för flora och fauna. Han berättar att polisen utreder tre fall av grova jaktbrott där de är säkra på att de har hittat gärningsmannen, men där bevisningen näppeligen räcker till för fällande dom.
- Att ha hittat DNA är ingen garanti - de kan ha förklaringar till det också. Men jag ser positivt på utgången av flera fall som vi håller på med nu.
Lars Åström kallar sättet som rovdjursjakten ofta sker på för bestialisk.
- I fjol hittade vi en sönderskjuten järv i Kaitumområdet. Och jag har sett en enbent örn som förmodligen fått det andra benet avslaget i en trampfälla.
På frågan om polisen i Norrbotten har den kompetens som krävs för att ta hand om faunakriminaliteten svarar Lars Åström ja.
- Vi har utbildat de poliser som är intresserade och speciellt i Gällivareområdet har vi stor kompetens. Vi går igenom hur vi ska lägga upp den här bevakningen och har mer eller mindre fast bevakning vid de järvlyor vi känner till. I dag får vi koordinaterna i samråd med länsstyrelsen. Och jag tror också att det blir bra med den nya pejlingsutrustning som de sändarförsedda djuren har. Tidigare har de varit som vällingklockor.
Polisen klarar av att hantera den mängd grova jaktbrott som anmäls i dag, säger han. Och han håller inte med Karl-Erik Brösth om att polisen inte prioriterar faunakriminaliteten.
- Trots allt handlar det om att ställa det mot annat våld, som till exempel män som är våldsamma mot sin omgivning. Men vi tittar aldrig på kostnaden om det handlar om illegal jakt efter något av de fyra stora.