Med krav på sänkta bensin- och dieselskatter, slopad flygskatt och en kraftig minskning av Sveriges miljöbudget 2018 – som innebar nedskärningar hos Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket – har inte Moderaterna profilerat sig som gröna.
Men i veckan presenterade de en ny reformagenda för klimatet, med avstamp i den senaste FN-rapporten som slår fast att de globala utsläppen minskar för långsamt.
– Sverige har inte gjort tillräckligt för att möta klimatförändringarna. Den ineffektiva klimatpolitiken riskerar att vi missar målen. Ett stort hot mot vår framtid, säger Mattias Karlsson (M), riksdagsledamot från Norrbotten.
En av punkterna i er reformagenda handlar om att Sverige måste utvinna mer mineraler för ny grön teknik. Vad innebär det för Norrbotten?
– Vi har stora fyndigheter som kan nyttjas i den gröna omställningen. Dessutom ger det välfärd, pengar och arbetstillfällen.
Mineralbrytningen, menar moderaten, är också en förutsättning för att landet ska kunna ställa om till exempelvis fossilfri bil- och lastbilstrafik. Samtidigt konstaterar han att Sverige som gruvnation har stannat av.
– Det har inte öppnats en ny gruva sedan 2012. I stället sker gruvbrytning i andra länder. Uppenbarligen har inte regeringen velat ge tillstånd för nya gruvor i tillräcklig utsträckning.
Därför kräver M bättre och snabbare miljötillståndsprövningar.
– Tillståndsprocesserna har helt havererat. Kallak är ett tragiskt exempel. Det har legat hos regeringen sedan 2016 utan att beslut fattas.
Varför dröjer S+MP-regeringen med besked gällande Kallak?
– Det beror på MP. Hade S själva innehaft regeringsmakten hade vi haft ett beslut.
Mattias Karlsson återkommer till att anklaga just MP för att sinka svensk klimat- och gruvpolitik.
– De flesta riksdagspartier är överens i klimatpolitiken. De som hindrar en utveckling är MP. S valde makten före Sveriges framtid – och MP har otroligt dåligt inflytande.
Men är det inte viktigt att miljöhänsynen tar sin tid?
– Ja, men processerna måste vara mer transparenta. I dag går det inte att veta hur långa de blir innan man får tillstånd, vilket innebär att bolagen inte investerar. Gruvbolagen ska veta hur lång tid processerna tar, utifrån löften från staten.
Hur ser du på intressekonflikterna, exempelvis vad gäller ren- och turistnäring?
– Allt det finns i tillståndsprövningarna. Rennäringen, precis som Försvarsmakten, är två starka riksintressen, liksom gruvnäringen. Men det är inte riksintressena som saktar ner processerna, utan politiken och byråkratin.
Karlsson nämner Copperstone resources i Kiruna, som nu ska öppna Viscaria-gruvan, som exempel på att gruvbolagen är duktiga på att föra dialog med berörda samebyar och hitta lösningar utan, enligt honom, onödig byråkrati.
– Men myndigheterna verkar bara ha själva miljöbevarandet som sin hjärtefråga, i stället för samhällsekonomiska och tillväxtfrämjande perspektiv. En gruva har självklart miljöpåverkan men myndigheterna räknar inte in klimatnyttan på längre sikt när det gäller mineralbrytningen.
Omställningen mot en fossilfri industri förutsätter en säkrad energiförsörjning – och där är M tydliga med att kärnkraften måste värnas.
– Kärnkraften ska snarare byggas ut än avvecklas, vara en del av elproduktionen även efter år 2040. Vi vill även ha forskningsanslag för nya forskningsreaktorer.
Regeringen har redan fått kritik rörande slutförvaringsfrågan, efter fördröjt besked rörande den så kallade mellanlagringen av kärnavfallet i Oskarshamn.
– Det kan inte vara rimligt att det bara sker så kallade ”mellanlagringar”. SKB – Svensk kärnbränslehantering AB – behöver ett beslut och vi kan inte mellanlagra kärnavfall hur länge som helst, då det innebär att vi måste snabbavveckla kärnkraften. I så fall är vi körda som industrination.
– Utan kärnkraft klarar vi inte av elektrifieringen i Sverige, som SSAB:s omställning till fossilfri stålproduktion eller Hybrit och H2 Green Steel som också har enorma behov av energi.
– Jag kan inte tänka mig att han tror det. Vindkraft är en viktig del i omställningen, liksom andra energislag, men vi kan bygga hur mycket vindkraft som helst utan att den klarar energibehovet. Vindkraften kan inte vara basen för framtidens energi, utan det är kärnkraften, säger Mattias Karlsson (M).