Laxen är på väg hem till de norrbottniska älvarna för att leka, och från och med klockan 12 på lördagen är det tillåtet att fiska lax i Bottenviken. I år får 17 000 laxar dras upp innan Havs- och vattenmyndigheten sätter stopp för fisket. Högst 11 000 av dessa får vara vildlax.
De senaste åren har Östersjölaxen sett ut att börja återhämta sig, men för länets yrkesfiskare ser det värre ut.
– Ja, vi blir ju färre och färre. Historiskt sett är vi väl inte ens en tredjedel av vad vi har varit och det finns ingen återväxt i yrket, säger Kjell Strömbäck, yrkesfiskare och ordförande i Norrbottens kustfiskareförbund.
På andra sidan Bottenviken provar man från och med i år en ny strategi för att fördela fisket: Finlands yrkesfiskare tilldelas individuella andelar av laxkvoten, och bestämmer själva när deras andel ska fiskas upp. Tanken är att det ska förbättra yrkesfiskets förutsättningar och värdet på fångsten, eftersom all lax inte behöver dras upp under samma korta period.
Genom åren har en sådan lösning diskuterats också bland svenska fiskare, men Kjell Strömbäck, ordförande i Norrbottens kustfiskareförbund, tror inte att det är rätt väg att gå.
– Nog kan det bli lite av en huggsexa, men det löser man inte med individuella kvoter, säger Kjell Strömbäck.
De hårda regleringar som gjorts för att rädda laxen missgynnar fiskare i vissa delar av Norrbotten, menar Kjell Strömbäck. Det gäller enligt honom främst Kalix och Piteå. Därför skulle individuella kvoter baserade på tidigare fångst bli orättvisa.
– Om någon får fiska med tio redskap och någon annan bara med två, hur rättvisa blir kvoterna då när de tittar på tidigare fångst?
I Finland var huvuddelen av yrkesfiskarna positiva till det nya systemet. Där baseras varje fiskares andel av laxkvoten på hur många laxar hen dragit upp de senaste fem åren. Kommersiella fiskare ansöker själva om sin andel och kan sedan välja att använda den eller sälja den vidare.