Den 10 oktober uppmärksammar FN och WHO världsdagen för psykisk hälsa. Dagen syftar till att skapa större medvetenhet och förståelse för psykisk ohälsa och märks bland annat genom flera olika informationssatsningar och evenemang.
Enligt den senaste nationella folkhälsoenkäten, som görs av Folkhälsomyndigheten regelbundet, så mår norrbottningar i snitt bättre än många andra i riket.
Att ha psykiska besvär är inte alltid samma sak som att ha en diagnos med ett kliniskt definierat sjukdomstillstånd. Psykiska besvär räknas oftast som normala reaktioner på en påfrestande livssituation. Och om man jämför med siffror för tio år sedan, har psykiska besvär ökat även i Norrbotten.
– Ja, det finns en viss ökning över tid, det kan man säga, säger Hillevi Busch som är utredare hos Folkhälsomyndigheten.
Hur hade det sett ut tror du, om man ställt enkätfrågorna för 50 år sedan?
– Oj, det blir rena spekulationer, men jag tippar att siffrorna skulle bli betydligt lägre. Det behöver inte betyda att den psykiska hälsan blivit mycket sämre utan snarare att det blivit fokus på ämnet i dag. Blev man deprimerad för 50 år sedan riskerade man att bli stämplad som galen och inspärrad någonstans och det var väldigt tabu att prata om det. Nu vet vi bättre. Det har blivit ett mycket öppnare klimat när det gäller de här frågorna, man vågar prata om det och man vågar sätta det i fokus. Psykiska besvär kan förekomma hos var och varannan av och till och har blivit ett slags folkhälsoproblem.
Elva procent av befolkningen uppgav 2016 att man finner sitt psykiska välbefinnande nedsatt. 27 procent uppger att man ofta känner oro, ängslan och ångest. Siffrorna är generellt sett högre bland kvinnor än män.
Varför mår kvinnor sämre?
– I dagsläget har vi inte så mycket svar kring det utan vi kan bara konstatera att unga personer samt kvinnor i högre grad uppger att de upplever försämrad psykisk hälsa och stress. Inom forskningen ser man att kvinnor har mer självrapporterade besvär men också fler kliniska diagnoser för depression och högre konsumtion av mediciner för psykisk ohälsa.
Trots att befolkningen i Norrbotten anger att man mår lite bättre än genomsnittet i Sverige, är det ett av de län där allra flest begår självmord. Och framförallt män.
– Det där är lite anmärkningsvärt, att män uppger att de mår bättre i enkäten medan de i själva verket begår självmord i högre utsträckning. Det innebär att de hittas för sent. Vi har en speciell grupp inom Folkhälsomyndigheten som jobbar med suicid prevention och där är män en grupp man har satt extra fokus på.
Varför syns de inte i enkäterna?
– Jag vet inte. Kanske har det att göra med könsrollsmönster, att män tror att de måste vara mentalt starka. Jag har doktorerat inom psykologi och smärta och för några år sedan reste jag runt för att utvärdera smärtrehabilitering och psykisk ohälsa. I norr var det någon som sa till mig att "här sjukskriver sig inte männen för psykisk ohälsa, de får en diagnos för ryggskott istället".