I normala fall är fjällsamebyarnas kalvmärkning i full gång vid den här tiden. Nu är det full vinter och renarna har ännu inte vandrat till sommarbeteslandet på högfjället.
– Vi brukar börja kring midsommar så just nu är det minst två veckor försenat. Men det är väl så det är, vi lever med naturen och den kan vi inte påverka, säger Laevas samebys ordförande Niila Inga.
Isarna ligger kvar på sjöarna och snön täcker stora delar av beteslandet samtidigt som det är kallt, blött och blåsigt.
– Det är bara att vänta och se, säger Matti Berg, ordförande i Girjas sameby.
Baste?earru sameby som har sommarbetet i närheten av Sitasjaure i Gällivare kommun har ännu inte börjat med kalvmärkningen, något som tillhör ovanligheterna för juli månad.
– Det är då inte som normalt för de här dagarna brukar vi vara uppe utan hinder, säger Per-Gustav Nutti, ordförande i Baste ?earru.
Även samebyarna längre norrut upplever samma problem med stora snömängder trots att vi befinner oss i juli månad. Könkämä sameby är precis som de andra samebyarna ett par veckor försenade med kalvmärkningen. Samma sak gäller Saarivuoma sameby som precis som Könkämä har sina sommarbetesland en bit in i Norge.
– Vi räknar med att starta inom någon vecka men det beror på väder och vind. Man kan inte göra något om rengärdet är under snön, säger Per-Anders Nutti, ordförande i Saarivuoma sameby.
Han har aldrig varit med om en så kall vår och försommar.
– Aldrig. Så här sent har det inte varit tidigare. Jag har även pratat med många äldre och ingen kommer ihåg att det har varit så här sent.
Än vet man inte hur kalvarna har klarat av den kalla våren och försommaren. Man vågar inte dra några slutsatser förrän kalvmärkningen är igång och man ser hur många kalvar som överlevt.
– Det man kan se någorlunda säkra tecken på är att de är små. Även kalvarna är två veckor för små, kan man säga. Jag tror att det hänger ihop med att det inte har grönskat och då har vajan inte kunnat producera di åt kalven, säger Niila Inga.