Öhrlund var med på seminariet som arrangerades av Västerbottens handelskammare i slutet av förra veckan. På mötet höll regeringens kilometerskattsutredare föredrag och presenterade nya siffror. Tidigare har 24 kronor per mil nämnts. Nu är det tio till tolv kronor per mil som ligger på bordet för en eventuell vägslitageskatt, även kallad kilometerskatt. Det här har rört upp känslor bland inte minst allianspolitiker och företagare i Norrlandskommuner. Mats Öhrlund är inget undantag.
– Jag reagerar väldigt negativt på skatt mot avstånd. Speciellt i vår ända av landet där vi har långa avstånd, vilket gör att det blir högre kostnader för alla. Det drabbar konsumenter, företagare, kommuner, landsting – allt som ska transporteras blir dyrare, säger Öhrlund.
Målsättningen är att flytta över transporter från väg till järnväg.
– Men det är inte möjligt när det är så glest med järnväg här i norr. Den typ av transport som går att transportera på järnväg transporteras redan på järnväg i dag. Sedan har vi ju redan befintlig skatt på avstånden – i drivmedlet. Vi har Europas näst högsta drivmedelsskatt och den finns ju redan.
Miljöaspekten då?
– Miljöaspekten talar inte utredaren något om. Då måste man ha en morot med i programmet också. Har man bättre miljöstatus ska man ha lägre skatt, men något sådant pratades inte om av utredaren.
Dyrare transporter innebär högre kostnader för konsumenten. Bönder, skogsindustrin och konsumenterna kommer att drabbas hårdast om skatten införs, menar Mats Öhrlund.
Finns det ingen mellanväg, då?
– Det finns ingen annan mellanväg än att vara smartare. Smarta logistiska lösningar är det absolut bästa miljöarbetet. Då jobbar man med teknik och kunskap och minskar antalet fordonsrörelser och delen av miljöpåverkan. Vi skulle kunna tillåta större fordon och större laster, fast vi har inte vägnätet som klarar det.
Infrastrukturen finns inte?
– Det är den som sätter stopp för alla. Den typen av gods som transporteras på järnväg måste vara en viss typ av gods. Det går inte att göra det med vissa delar som har snabbare omloppstider. Ta bara reservdelar till en personbil, dagen därpå kommer det och det kommer med lastbil. Det går inte att skicka med järnväg för det kommer ju aldrig fram för fasen.
Som en del av åkerinäringen blir Öhrlund bestört när han hör vad statens skatteintäkter går till. De ska inte gå tillbaka till vägarna, säger han.
– Det kostar en miljard att sätta igång det här och det kostar en halv miljard att driva det årligen. De pratar om att få in 3-4 miljarder kronor på det, men de här pengarna är på intet sätt öronmärkta för något. Det ska in i den stora massan i statsfinanserna. Det gör ju att vi som är kunde på vägarna tycker att det är förjäkligt. Vi beskattas men får inget tillbaka av det. Det är som att höja dagisavgifterna med 20 procent och det inte skulle gå till att öka lärartätheterna eller få bättre lokaler. Det går rätt in i statskassan.