Det visar en ny rapport som tagits fram i samarbete mellan tidskriften Sveriges Natur och nyhetstjänsten Newsworthy. Beräkningen grundas på en beräkningsmetod som kallas koldioxidbudget.
– Vi är medveten om att utsläppen i Norrbotten är för höga inom främst industrin, fjärrvärme-, och transportsektorn. Men det är mycket på gång som gör att utsläppen kommer att minska framöver, säger Ida Wanhatalo, klimat-, och energisamordnare vid länsstyrelsens enhet för internationalisering och tillväxt.
Koldioxidbudgeten har tagits fram i samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet och den oberoende organisationen Klimatsekretariatet (se faktaruta).
I koldioxidbudgeten har Norrbotten tilldelats 17,5 miljoner ton koldioxidutsläpp fram till 2040. I fjol släppte Norrbotten ut omkring 3,2 miljoner ton koldioxid och fortsätter den trenden har Norrbotten förbrukat sin totala budget om bara fyra år och då är det 15 år kvar av budgettiden.
För att kunna hålla budgeten måste Norrbottens utsläpp framöver minska med 17 procent per år.
Över tre fjärdedelar av utsläppen i Norrbotten kommer från el, fjärrvärme och transporter.
Martin Wetterstedt vid Uppsala universitet har arbetat med att ta fram beräkningarna i koldioxidbudgeten.
– Då vi beräknar koldioxidbudgeten räknar vi bort stora industrier som har betydelse för hela landet. De bokförs i stället på en nationell koldioxidbudget. Det gäller de 45 största industrierna som står för 90 procent av utsläppen, säger han.
Av de 45 stora industrierna finns sex i Norrbotten.
Vissa kommuner, till exempel Danderyd, har små utsläpp för att man knappt har några industrier, medan städer som Luleå med tung industrin har mycket högre utsläpp.
– Industrierna har stor nationell betydelse. Så när man ska sänka koldioxidutsläppen så bör man kunna jämka mellan kommuner, så att till exempel Stockholm minskar sina utsläpp från biltrafiken, för att kunna tillåta lite högre utsläpp vid industrier som SSAB i Luleå, säger Martin Wetterstedt.
Även om industrierna är borträknade i de lokala koldioxidbudgetarna påverkar de ändå utsläppen i Luleå.
– Den största enskilda koldioxidutsläpparen i Luleå, förutom industrierna, är fjärrvärmen. Och fjärrvärmen är ju en biprodukt från SSAB. Så indirekt står SSAB även för utsläppen, säger Emma Walliin analyschef vid Klimatsekretariatet.
Ida Wanhatalo framhåller att länsstyrelsen är fullt medveten om de höga koldioxidutsläppen i Norrbotten.
– Vi har en lång väg att gå och det är viktigt med en ökad samverkan för att minska utsläppen. Det går för långsamt nu, säger hon.
Ida Wanhatalo påpekar dock att det händer mycket i Norrbotten framöver för att utsläppen ska minska.
– Vi har en ökad användning av vätgas inom industrierna och de satsningar på fossilfri ståltillverkning som är på gång. Vi måste också medverka till ett ökat användande av elfordon och andra förnybara drivmedel bland annat genom att skapa fler laddningsstationer.
Hon tycker också att det är missvisande att räkna på hur koldioxidutsläppen i Norrbotten utvecklats mellan 2015 och 2018.
– Det är vanskligt att välja ut ett enda år för jämförelsen. Till exempel låg gruvan i Kaunisvaara vilande under den tiden. Om man i stället tittar på 2010 till 2018 så har koldioxidutsläppen i Norrbotten minskat. Och det viktiga är nu vad som händer framöver, säger Ida Wanhatalo.