De svenska 15-åriga eleverna ligger nu över OECD-genomsnittet. Efter att resultaten i Sverige först dalade 2009, och sedan rasade 2012, är trendbrottet ett faktum i 2015 års Pisaundersökning..
Eleverna presterar nu bättre i naturvetenskap, matematik och läsförståelse och Sverige ligger åter på eller över OECD-snittet.
Den största uppryckningen har gjorts i läsförståelse. Jämfört med tidigare år hade de lågpresterande eleverna förbättrat sig mest. I matematik har både andelen lågpresterande elever blivit mindre och fler är högpresterande.
Utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) tog emot beskedet med glädje. Han väljer då att hylla duktiga lärare och elever. Han säger också att han inte vill göra den här undersökningen till något politiskt slagträ.
Tidigare ministern, Jan Björklund (L), lyfter däremot fram reformerna som alliansen drev igenom under sin tid i regeringen. Exempelvis nämner han att de här eleverna är de första som har haft nationella prov i både årskurs 3 och 6. Gustav Fridolin vill inte heller riva upp några reformer.
– Generellt sett nej, säger han till TT och fortsätter:
– Det har gjorts reformer som jag tycker har varit bra och sådant som jag tycker är mindre bra. I det här läget ska vi inte rycka och riva i lärarnas förutsättningar, säger han.
Miljöpartisten i Luleås barn- och utbildningsnämnd, Sebastian Harby, blev glad när han såg undersökningen.
– Det känns väldigt positivt. Det är kul med en skolnyhet som skapar glädje hos många människor. Jag tror framförallt att det här beror på elever och lärare som har jobbat väldigt hårt och att det är grunden till det mesta.
Samuel Ek (KD), också ledamot i nämnden, påpekar att det tar ett tag innan reformerna ger utslag och att vissa av dem ser man resultatet av nu.
– Men alla vill ta åt sig litegrann. Jag tror inte att man kan peka så specifikt. Men från politiskt håll och ända ner i klassrummen har det skett förändringar. Vi har riktat lampan mot matematiken så att det ska hända något där. Det viktiga nu är att fortsätta och behålla det här, säger Ek.
Resultaten blir bättre. Men inte för alla. Pisaundersökningen visar också att klyftorna ökar.
– Ojämlikhet är slöseri och det slår rakt mot den svenska skolans själ som har varit att ge alla en ärlig chans att nå de högsta kunskaperna. Bland de nordiska länderna är det nu i Sverige som den socioekonomiska bakgrunden har störst betydelse för att lyckas, säger Gustav Fridolin (MP) till TT.