Hur känns det att ha avverkat ytterligare en framgångsrik säsong på Norrbottensteatern?
- Det har varit bland det roligaste jag gjort i min karriär.
Blir det någon fortsättning?
- Jag trodde att det skulle bli det men ett pressmeddelande berättade att vårens föreställningar skulle bli de sista. Jag har aldrig tidigare blivit behandlad på det sättet och jag tycker att det var mycket fegt och dåligt gjort av teaterchefen att inte våga ge mig besked direkt.
Hade du planerat föreställningar i höst?
- Ja, jag hade bland annat tänkt att bjuda in Eva Nordmark som kommer från Luleå och som ska bli ny TCO-ordförande. Jag hade också tänkt bjuda in Kirunasonen Pekka Lindmark som gjode succé i Mästarnas mästare i tv. Men nu blir det ingenting av det och det känns tråkigt.
Du säger att showen är bland det roligaste du gjort. Varför?
- Jag trodde inte att det skulle vara någon större skillnad att ha publik jämfört med att ha några kameragubbar i studion. Men det var en stor skillnad och en mycket trevlig sådan.
Har du något roligt minne från KGB-showen?
- Inför den första showen funderade jag på en öppningsfråga som skulle få igång publiken. Men jag var osäker på om publiken skulle hänga med men jag chansade. Så jag började med att ställa följande fråga till Björn Rosengren: "finns det någon fråga som är tabu?
- Publiken tjöt av skratt - de kom ihåg att Rosengren tvingades lämna ordförandeskapet i TCO på grund av besöket på porrklubben Tabu.
Du var lärare i sex år innan du blev journalist.
- Ja, jag tog en fil.mag i engelska, historia, statskunskap och pedagogik. Under studietiden hann jag med att jobba på Svenska Dagbladet och Uppsala Nya Tidning och NSD. Och när jag blev lärare på Kalix folkhögskola extraknäckte jag för dåvarande regionalradion.
Från radion kom du till
Rapport.
- Jag gick från posten som redaktionssekreterare i Luleå till motsvarande jobb på Rapport. Sedan arbetade jag mig neråt i hierarkin så att jag till slut blev reporter.
Du blev utrikeskorrespondent i Washington D.C. trots att du inte hade någon större erfarenhet av att vara reporter. Hur gick det till?
- Jag hade hoppat in då och då som reporter när jag arbetade på Rapport så de hade sett vad jag gick för. Och chefen hade förtroende för mig, därför fick jag uppdraget.
Tidigare bevakade du Kalix och Överkalix för radions räkning. Du tog ett stort steg när du kom till USA för Rapports räkning ...
- Faktum är att det inte var så stor skillnad som man skulle kunna tro. Båda uppdragen handlade om att bevaka både politik och sport. Enda skillnaden var väl att Överkalix och Kalix inte har någon egen utrikespolitik.
Vad är det som driver dig i ditt jobb?
- Jag är nyfiken, frågvis och allmänbildad så journalistiken passar mig perfekt.
Vad är din styrka?
- Jag tycker att jag är bäst när det gäller intervjuer. Men nyhetsraggande är också roligt. Och att sedan presentera allting på ett tilltalande sätt - det är också viktigt.
Du startade en firma när du gick i pension. Vad var syftet med det?
- Under min tid på SVT extraknäckte jag en del, mest som debattledare. Och det fortsätter jag med nu och då är det bra att ha egen firma.
Har du något projekt på gång?
- Jag blev tillfrågad om jag ville skriva mina memoarer men jag tackade nej. Jag har inga hemliga nyheter - allt jag fått veta har jag berättat om i nyhetsinslag. Och till skillnad från en del kolleger har jag inte umgåtts privat med dem som jag bevakat - därför har jag inte mycket mer att berätta från min tid på tv.
Du är född och uppvuxen i Ryssbält utanför Kalix. Har du någon kontakt med byn?
- Absolut, jag äger fäderneshemmanet och har det som sommarstuga. Eftersom det ingår mycket skog i hemmanet så får jag också röja en hel del men det tycker jag bara är trevligt.