- Borde finnas kurser, sa en vän som hastigt blivit ensam, garaget är fyllt av maskiner och där står jag med en gammal såg. Det måste finnas fler i samma situation, fortsatte hon, man borde tipsa byggvaruhusen.Hon har redan hunnit långt vad gäller det praktiska, tänk att våga såga! Själv drar jag igång gräsklipparen. Det är roligt att klippa, man går en dryg timme och tänker på vad som helst medan man väjer förbi förgätmigejerna. En förgätmigej kör man inte över, ej heller en liljekonvalj. De senare brer ut sig under en cembratall. Högt uppe i den andra hördes svaga pip i söndags, skatorna flög med kvistar i munnen medan jag var i USA, har grannarna berättat.Ensam i ett hus, brukar folk säga, är det inte jobbigt? Hm, vad menar de? Mitt är lagom stort och lättstädat. Skotta snö ger färg på kinderna under den vita årstiden. Kolla och känn! skröt barnbarnet när jag spände armhullet. Åh, vad jag önskar att du bodde här, sa han när vi kikade in i en annans trädgård. I morse slog rosdofterna emot mig på väg till brevlådan. Finlands vita och alla bondrosorna paraderar för tillfället på ömse sidor infarten. Då stänger man munnen och andas djupt genom näsan. Nu borde alla hälsa på. Jag bakar och lagar mat och är hantverkare, mitt hus är på tvåhundraåttio kvadrat, berättade en kille från Bodö. Han var ganska liten. Oj, sa jag, du har väl GPS? Under dansen hade han en specialitet: Att plötsligt gå ner på knä och fälla kroppen bakåt samtidigt som han såg glad ut. Det är vad man får satsa på, tänker jag medan klipparen kryssar sig fram mellan buskarna.I flera dar skymtade det blå mellan moln, frustrerande, man ville hjälpa till, fösa undan. Du får väl trolla, sa en man som kom gående med rollator. Vi blåser gemensamt, föreslog jag och strax därpå kom solen.Ringer vännen om kvällen. Nu har jag i varje fall använt slipmaskinen, säger hon, det var enklare än man kunde tro.
