The best in life are free? ? så säger anglo-saxaren. Visst, men det finns mer att säga om livets höjdpunkter än att de är gratis. De är svåra att tillägna sig också.<br>Denna inledande engelska språkövning tarvar en förklaring. Och än mer engelska. För mig är det nämligen så att ?the best in life? är vad britterna kallar ?aquired taste? ? tillkämpat tycke om ni så vill och en smula fritt översatt.<br>För allt insmickrande sockrigt eller lent gräddigt uppstår ofta omedelbar sympati, böjelse och inklination. Men redan efter det man smaskat i sig andra påfyllningen börjar en viss leda -infinna sig och man börjar se sig om efter nya utmaningar.<br>Gillandet av det alltför lättillgängliga övergår raskt i uttråkning och framhärdar man i bruket, lika fort i motvilja och avsmak.<br>Men vill man finna gottfinnande för gott så gäller det att leta det som inte behagar i första taget. Ta surströmming och gravad lax till exempel. Det är något jag njuter av i dag men inte från begynnelsen. Tvärtom, det krävdes en hel del träning och envist ?skägglande? för att komma till det kärleksförhållande vi har i dag, jag och den svenska sushin.<br>Samma sak gäller för rökig maltwhiskey, svart kaffe och kärnmjölk ? inget man älskar vid första klunken. Men skam den som ger sig, det ska ned och det är bara att svälja på. Lite fusk är tillåtet i början. Jag -blandade lite socker och mjölk i kaffet i unga år, ett bruk som i dag -framstår som avskyvärt.<br>Whiskeytillvänjning sker med små, små klunkar och med inlärd -andningsteknik tills det plötsligt och lite oväntat, smakade mumma (som, trots ordbruket, inte smakar särskilt gott!)<br>Nu blir det lite mer komplicerat ...<br>Vissa smaker tar alltså tid att uppskatta och då har jag inte ens nämnt tobak, det kanske främsta exemplet av alla. Den ovilja som måste övervinnas innan man njuter av tobak i vilken form den än brukas, är mycket omfattande. Att det i just detta fall är bäst att avstå från den -resan är en annan sak och motsäger på intet vis min tes.<br>Jag är dessutom beredd att applicera den, min tes alltså, på i stort sett allt här i livet. Vilken låt uppskattar man bäst vid 150:e lyssningen ? Gimme shelter med Rolling Stones -eller -Yummy, yummy med The -Archies? Vilken text ger mest vid -tionde läsningen ? En liten konstnär av N Ferlin eller ?Det var en amerikan, en tysk och Bellman ...? av P U Eril och I N Fantil?<br>När det gäller människor blir det dock lite mer komplicerat. ?First impressions last? säger man på de brittiska öarna (suck, fler engelska språkövningar) och det ligger onekligen mycket i det. Men lika sant är att skenet bedrar och snar motvilja kan utvecklas till långvarigt tycke. Och tvärtom.<br>Helt snett?<br>Men det finns givetvis maträtter, drycker, personer samt kulturella skapelser och yttringar som man för sitt liv inte kan uthärda, -oavsett hur osockrat de serveras. Vill ni mig -riktigt illa ska ni servera mig -sparris och svamp tillsammans med ett -välfyllt glas veteöl och låta en opera strömma ut ur högtalarna.<br>Då kan jag utlova ett rikligt -skägglande. Ett ord som för övrigt -inte återfinns i Svenska akademins ordlista, en skam för den, så jag kan inte borga för min stavning. I Saol -hittar man inte heller besläktade -tjåjjes, ett ord vars uttal varierar med ort. Stavningen har jag ingen aning om.<br>När vi nu är inne på dialekt undrar jag vad som hänt med -vardagsord från min ungdoms Nederluleå. Ord som putta, skuffa och bultas, läskig (i positiv bemärkelse), tjäva (helt snett och ogiltigt slag i brännboll), snöra (kasta), smogen, -lubba och kuta, grina, ham, slecka, ohäft, (det som gjordes i ohäft gjordes utan avsikt), bresa och sickla.<br>Slå upp dem i Saol får ni se.<br>I Tornedalen nyttjar man fortfarande gammalsvenska ord som söndra (hur kan ett ord som beskriver något så negativt vara så vackert?) och föra (transportera).<br>Har ni märkt att jag helt bytt ämne? Vad ska man säga om det? Tjäva täcker väl det mesta.<br>
