Ett framgångsrecept
Full läkarbemanning sedan sju år. Det placerar vårdcentralen i Jokkmokk i en klass för sig - både i Norrbotten och i övriga Sverige.
TRIVS BRA. "Jag trivs bra både på mitt jobb och med Jokkmokks natur", säger dansken Bo Nielsen.
Foto: Roland S Lundström
De läkare som arbetar på vårdcentralen har en sak gemensamt: ingen av dem är född och/eller uppvuxen i Norrbotten. Tre av dem är utlänningar, en kommer från Kenya, en från Tyskland och en från Danmark. Läkarna har flera saker gemensamt: de har rotat sig i Jokkmokk av olika orsaker. Markus Beland kom från Berlin till Jokkmokk för att utbilda sig till allmänläkare, träffade en kvinna, gifte sig och fick barn. Viviann Stenman flyttade till Jokkmokk när hennes dåvarande man fick arbete där. Dansken Bo Nielsen kom till Jokkmokk i början av 1980-talet och arbetade några år men slutade på grund av den dåliga bemanningen. Han återvände i slutet av 1990-talet eftersom han tycker om Jokkmokk och dess natur. Glesbygdsprimärvård lockade
För Kjell Näslund var det glesbygdsprimärvård som lockade. Han talar om det långa avståndet till Gällivare lasarett och hur det gör att läkarna får arbeta med primärvård i dess rätta bemärkelse. - Vi får ta hand om patienter som har akuta problem. Det innebär att vi får utnyttja vår yttersta kompetens för att hjälpa dem. Det är bra både för patienterna och för oss läkare eftersom det gör vårt arbete mer stimulerande. Kenyanen Patrik Otaa hade arbetat på flera vårdcentraler runtom i landet när han fick höra talas om Jokkmokks vårdcentral. Det som lockade honom var det annorlunda arbetssättet. Det fick honom och hans familj att bosätta sig i Jokkmokk. Det var elva år sedan och Otaa har inga planer på att flytta. - Allt fungerar bra här, både i jobbet och privat. Och att vi läkare stannat så länge kanske beror på att vi kompletterar varandra på ett bra sätt. Liknande tankar har Markus Beland. Han talar om hur den svenska kulturen som strävar mot samstämmighet får möta den tyska som inte skyggar för konflikter och olika åsikter. Enligt Beland skapar det en dynamik som bidrar till att skapa ett speciellt debattklimat. Konflikter måste lösas
Kollegan Viviann Stenman säger att de konflikter som uppstår mellan läkarna måste lösas, något alternativ finns inte. - Om vi hade arbetat i Luleå hade det varit lätt att vid minsta gnissel sluta och börja arbeta på en annan arbetsplats. Men det kan vi inte göra här eftersom det bara finns en vårdcentral här och vi vill bo och leva i Jokkmokk. Hon säger att hon trivs precis som alla andra även om hon har ett förbehåll: hon saknar en kvinnlig kollega, något som skulle kunna få henne att byta arbetsplats. När vi talar om det här tittar Markus Beland upp och säger att han länge funderat på varför läkarbemanningen är så bra som den är i Jokkmokk. Han säger att det inte räcker med att tala om att läkarna stannar av sociala skäl, att de blivit rotade. I det sammanhanget talar han om det arbetssätt som man har på vårdcentralen. Beland anser att det är en viktig anledning till att läkarna stannat så länge. Det handlar om att läkarna tillsammans med en distriktssköterska är indelade i vårdlag. Varje vårdlag har ansvar för omkring 1.100 patienter. I organisationen ingår också sjukgymnaster och distriktsbarnmorskor som servar de olika vårdlagen. Nytänkande
I systemet ingår att patienterna alltid får tala med den sköterska som tillhör deras vårdlag. Det är också distriktssköterskan som gör en första bedömning om patienten behöver besöka läkaren. Är det enklare fall, som spolning av öron, klarar sköterskan av det. Läkarna anser att det här arbetssättet gör att både de och sjuksköterskorna får utnyttja sin kompetenser på ett maximalt sätt, något de anser vara mycket positivt. I det ligger också att läkarna får ett klart och tydligt ansvar för vad de ska göra. Läkarna talar också om nytänkande och nytt sätt att arbeta som ökat trivseln. I det sammanhanget talar Bo Nielsen om avskaffandet av dagjouren som infördes för fem år sedan. -- Tidigare hade vi som alla andra vårdcentraler en dagjour mellan 8.15 och 11. Den fungerade som en slaskhink; en sköterska satt i telefon och fyllde i listor på akut sjuka. Jouren var en pina och en plåga för oss läkare och för patienterna. Allt blev mycket bättre när den avskaffades, säger Bo Nielsen. Chefen har stor betydelse
När en akut sjuk kommer till vårdcentralen under kontorstid lotsas han eller hon direkt till "sin" läkare. Det betyder att den som är inbokad sedan tidigare får lämna undersökningsrummet och vänta på sin tur. - Det här är ett mycket bra system för det betyder att vi läkare får behålla ansvaret för alla våra patienter, säger Bo Nielsen. Undantag gäller för de patienter som kommer akut till vårdcentralen mellan 17-08 då läkarna turas om att ha jour. Ett nytt sätt att arbeta, vårdlag bestående av läkare och en distriktssköterska. Men inte bara det. Vivianne Stenman talar om den betydelse som vårdcentralchefen har. I det sammanhanget talar hon om den vidsynthet och tilltro som anser att Git Ström har för de anställda. Bo Nielsen nickar instämmande och säger att Git Ström inte tvekade en sekund när han bad att få arbeta mellan 9.30-18.30 i stället för 8-17. - Hon accepterade min morgontrötthet och det tycker jag är bra. Markus Beland har också en mycket positiv syn på sin sin chef. - Git Ström har mycket stor del i vårdcentralens framgångsrecept. Hon intuitiv, förmedlande och sammanförande. Jag tror inte vi läkare hade varit kvar här om det inte hade varit för henne.
Så jobbar vi med nyheter