Få söker radonbidrag

Radon är en förrädisk gas eftersom den varken syns eller luktar. Samtidigt gör de höga radonhalterna i våra hus att cirka 500 svenskar drabbas av lungcancer varje år. Enligt Socialstyrelsen skulle hälften av dessa sluppit cancer om radonhalten hade sänkts till regeringens miljökvalitetsmål på 200 becquerel per kubikmeter luft. På Boverket är man bekymrad över att så få fastighetsägare bryr sig om farorna med radon. Boverkets radonexpert Hans-Olof Karlsson Hjorth tror att det bristande intresset beror på flera faktorer.  ? Först och främst är det fråga om kunskap. Många villaägare tänker nog att ?det här med radon, det angår inte mig?. Men sen tror jag att många är rädda för vad en eventuell radonmätning skulle ge för resultat. Enligt en analys som vi gjort där vi frågade några fastighetsägare befarade många att resultatet av en radonmätning skulle minska värdet på deras hus, säger han. Hans-Olof Karlsson Hjorth tillägger att enligt Boverkets uppskattningar har 115.000 lägenheter och 280.000 villor alldeles för höga radonhalter. Under eldningssäsongen Att mäta radonhalten i ett hus är mycket enkelt. Det finns flera mätlaboratorier på marknaden som tillhandahåller mätdosor som kostar mellan 300 och 500 kronor. Villaägaren placerar själv ut mätdosorna i bostaden. Mätningen ska sedan pågå i minst två månader under själva eldningssäsongen, det vill säga mellan oktober till april för att ge ett tillförlitligt resultat. Om radonhalten överstiger 200 becquerel per kubikmeter luft bör man kontakta en fackman som kan analysera varifrån radonet kommer. Därefter har man rätt att söka bidrag för åtgärderna att sänka radonhalten hos länsstyrelsen i det län där fastigheten finns. Länsstyrelsen i sin tur tar ställning till om åtgärderna är rimliga i förhållande till radonproblemet.  ? Det finns tyvärr många lycksökare i den här branschen. Ta gärna kontakt med Strålskyddsinstitutet som har listor över personer som har rätt kompetens och kunnande, säger Hans-Olof Karlsson Hjorth. Det finns för närvarande en sammanlagd bidragspott på drygt 30 miljoner kronor som fördelas bland de sökande. Under de senaste åren har intresset varit mycket svalt, vilket gjort att åtskilliga av bidragsmiljonerna gått tillbaka till statskassan. Under 2005 fördelades endast hälften av bidragspotten på 1.300 ansökningar. Falsk trygghet Bidraget som vänder sig till villaägare är 50 procent, eller maximalt 15.000 kronor, av den totala kostnaden för radonsaneringen. Om bidragsansökningarna fortsätter att ramla in i samma takt som tidigare kommer det att ta 280 år innan regeringens miljökvalitetsmål uppnåtts, vilket är en orimligt lång tid, menar Boverket.  ? Åtskilliga människoliv skulle räddats om alla villaägare, hyresvärdar och bostadsrättsföreningar tagit radonhotet på allvar, säger Hans-Olof Karlsson Hjorth som menar att de gamla uppgifterna om att radon endast skulle finnas i vissa områden invaggat många i en falsk trygghet. Senare års forskning visar att radon även kan finnas i områden som tidigare ansetts som säkra. Den stora radonkällan är fortfarande marken, men även byggmaterial och egna djupborrade brunnar kan innehålla radon. I hus som har sprickor i grunden eller bottenplattan eller som har ett för stort undertryck inomhus finns det risk att radongasen sipprar in. Däremot är vatten från kommunala källor alltid radonsäkrade.

Få söker radonbidrag

Nästan en halv miljon svenska bostäder har så hög radonhalt att inomhusluften kan förorsaka cancer.Trots det är det få fas­tighets­ägare som mäter och åtgärdar radon. Varje år fryser åtskilliga bidragsmiljoner inne eftersom ingen söker bidragen.

Nästan en halv miljon svenska bostäder har så hög radonhalt att inomhusluften kan förorsaka cancer.
Trots det är det få fastighetsägare som mäter och åtgärdar radon. Varje år fryser åtskilliga bidragsmiljoner inne eftersom ingen söker bidragen.