Gunnel Sundqvists 1200 kvadratmeter stora trädgård breder ut sig som en mindre oas i det idylliska villakvarteret. Här finns allt som är möjligt att odla på våra breddgrader och lite till. Perenner och Rödbjörk samsas med Lupiner, Fresairosor och Jättevallmo i ett till synes planlöst odlingstillstånd men i själva verket har Gunnel noga planerat varenda planta.
– Jag vill att det ska se så naturligt ut som möjligt. Nästan som att det vuxit fram av sig själv. Målet är alltid att skapa en harmonisk helhet trots att det kan se slumpmässigt ut för den oinvigde, säger Gunnel som lägger ner otaliga timmar på planering och underhåll av sin storslagna täppa.
– Självklart blir det mycket arbete ibland men för mig är trädgårdsarbetet det roligaste jag vet. Jag hade inte trivts med att bo i lägenhet.
Det var när Gunnel och hennes numera avlidne make flyttade till huset i Sunderbyn som intresset för odling och trädgårdsarbete tog fart.
– Innan dess hade jag inget intresse för trädgårdsskötsel överhuvudtaget. Men det växte fram succesivt när barnen var små och man var mycket ute i trädgården och lekte. Min make var också intresserad av odling och vi tillbringade mycket tid här ute tillsammans, säger Gunnel och tittar ut över den prunkande trädgården som slingrar runt huset i bländande prakt. Men att bedriva trädgårdskonst på Gunnels nivå i Norrbotten är en grannlaga uppgift.
– Det är en sport! Vår växtperiod är så kort att det är en hel del som inte lämpar sig att odla här uppe men jag försöker även med plantor som inte är ideala för vår växtzon och oftast går det bra. Å andra sidan finns det växter som mår extra bra här uppe tack vare det starka ljuset på sommaren – Hostor och Riddarsporre till exempel.
Problem med ohyra är något som varje trädgårdsentusiast fruktar och trots att Norrbotten hittills varit förskonade från plågor som mördarsniglar så betyder det inte att våra plantor är bortom fara. Även Gunnel Sundqvist har haft vissa problem men med lite list och uppfinningsrikedom så har hon åtminstone tillfälligt löst problemen.
– I fjol hade jag ett elände med Liljebaggar som gjorde rejäl skada i trädgården och även tidigt i våras upptäckte jag några stycken. Det jag gjorde då var att pudra växterna med myrr och sedan dess har jag inte haft några problem. Annars tycker jag faktiskt att lite lus och sådant hör naturen till. Det får man räkna med, säger Gunnel och berättar att hon är i färd med att åka på en inspirationsresa till Harstad i Nordnorge.
– Jag ska dit med mina vänner i sällskapet trädgårdsamatörerna där jag är ordförande. Vi brukar göra en resa då och då för att finna inspiration men också för att umgås. Det sociala är en jätteviktig del av mitt trädgårdsintresse och det har gett mig många vänner. Det är bara synd att det är så lite karlar som är engagerade i föreningen, säger hon med ett skratt.
Efter decennier av trädgårsskötsel kan Gunnel med rätta kalla sig för något av en expert när det kommer till att bruka jorden. Men att hon skulle ha någon medfödd talang eller "gröna fingrar" avfärdar hon bestämt.
– Det här är ett intresse som alla andra. Det hade lika gärna kunnat vara golf eller något annat. Alla som är intresserade kan skapa en fin odlingsbädd.
Vad ska man då tänka på som nybörjare?
– Jag tycker att det viktigaste att tänka på är att inte ta på sig för mycket från början utan börja smått för att sedan bygga ut trädgården efterhand. Det är också bra att läsa på under vintern och kanske till och med gå en studiecirkel i trädgårdsskötsel. Då får man både kunskap, inspiration och inte minst sociala kontakter som kommer att vara till stor nytta i framtiden. Det är verkligen en hobby som jag kan rekommendera – att följa hela processen från plantering till blomstring är fantastiskt tillfredsställande.