Igenkännande skratt när Piteå utsattes för Revision

Vilken fullkomligt lysande idé av Thomas Krantz att stuva om 1800-talsryssen Nikolaj Gogols redan i sig burleska aktstycke Revisorn, till en tvåaktare för Karlbergsteatern - med såväl miljö som dialekt placerad i Piteå!Revisorns intrig är ju i sig tillräckligt tidlös: hämningslöst fjäskeri för överheten, en överväldigande beredskap för korruption, allehanda sorters alarmerande maktmissbruk, frikostiga mutor till höger och vänster och fram och bak. Samt allehanda annat fuffel & båg därtill.Jag säger givetvis inte att det var så i Piteå i början av 60-talet (dit Krantz har förlagt handlingen) men det hela håller för att räknas som allmängiltigt. Likafullt.För strax 20 år sedan satte Norrbottensteatern upp Revisorn i en fullständigt suverän iscensättning av tjecken Jiri Menzl, med Niels Dybeck, Agneta Ahlin, Rolf Degerlund och en även i övrigt strålande samspelt ensemble.Jag följde med på gästspelet till Prag och minns med välbehag den överväldigande vitaliteten och den ingenting annat än lystna spelsugenheten.Men amatörerna i Karlbergsteatern sänker även de med samfälld entusiasm sina kollektiva tänder i det av Krantz manusskrivna och regisserade materialet och efter att ha rutinavverkat första akten, så är de desto mera fullständigt triumfatoriska i den andra.Exempel: Thomas Krantz själv, som tilldelat sig rollen som den allsidigt mutbare borgmästaren
Mutander; Siw Öhman, som dennes ampra borgmästarinna, alltid beredd att om det inte går att schackra bort sig själv så åtminstone erbjuda den yppiga dottern (Hannah Öhman; man har all anledning att tro att släktskap föreligger dem emellan även i verkligheten!) i sitt ställe (och vilket bräkande åskådningsexempel på genuin Pitebondska!); Magnus Cleve, som den med fötterna insvängda och som en snubblare av nästan Gösta Ekmansk rang föreställande kommunaltjänstemannen Pärmbladh samt Sixten Renqvist, som den av idel insmickran i rävansiktet och av inställsamhet ivrigt skrapande med fötterna sjukhusdirektörsursäkten Alfred Stoohmi.Samtliga är de ständigt beredda att via generösa grepp mot byxfickor och plånböcker blidka, rundsmörja och muta den som de tror är en revisor på ovälkommet besök i staden. Men som i stället är en högst alldaglig lurendrejare och handlare i korta varor; den med en faster vid namn Berta i Boden försedde
Lage Kårseth (Daniel
Bergström - i en roll som inte minst kräver en närmast oändligt samarbets-villig sällskapsblåsa).Ni ser ju: även rollnamnen är ju fantasifullt formidabla. Och den översvallande underhållningsviljan hos ensemblen likaså.Nämnas med spets bör även den på allehanda instrument införstådde Åke Olofsson samt den både dansant som vokalt duktiga trion Mari Andersson, Kajsa Eriksson och Johanna Lundberg.Till sist: Sixten Renqvists våldsamt virtuosa version av Owe Thörnqvsts På festplatsen, ären fest som genererar den fulltaliga publikens närmast vilda applåder.Den här superlokalt fria omdisponeringen av Revisorn förekommer i sommarfagra Karlberg till och med lördag kväll.Och konsumeras med både tveklös och oblandad glädje.