Den 19 december 1939 började bagarstugor och uthus i byn Storsien norr om Kalix att fyllas av män. Officiellt tillhörde dessa män Första arbetskompaniet Storsien, men i själva verket var de internerade som kommunister och oliktänkande i det demokratiska Sverige.
Redan 1928 hade den militära övervakningen och registreringen av kommunister inletts genom den så kallade Upplysnings- och underrättelsebyrån (UB), som precis som 1970-talets IB inte var känd av riksdagen.
Efter Sovjets anfall på Finland i månadsskiftet november/december 1939 plockades listorna fram och fler än 350 män kom att placeras i arbetslägret i Storsien. Många avväpnades på sina militära förband, andra hämtades i hemmen eller på arbetsplatser.
I mars 1940 avslutades vinterkriget i Finland och i april tömdes lägret i Storsien. Senare på våren uppstod det andra lägret i byn - det avslutades i augusti samma år.
1985 gav Gunnar Kieri och Ivar Sundström ut boken "Första arbetskompaniet Storsien" (förlaget Arbetarkultur).