Kommunledningskontoret är oftast det kontor som jobbar centralt och som har en ganska stark position, därför att man stöttar andra, jobbar med tillsyn, kontroll. Att kommunstyrelsen är det överordnade politiska organet utöver fullmäktige så det innebär att det överflyttas också på tjänstemannasidan. På det viset är det väldigt roligt att se att mycket av den reella makten i Kalix, på tjänstemannasidan, ligger i kvinnohänder. Det är ett stort plus, säger kommunchefen Elisabeth Särenfors. <br> Hur känns det då?<br> ? Det känns helt naturligt. Det är ju inget man tänker på så sätt, säger informationschefen Eivor Bryngelson.<br>Valt de mest kompetenta<br>Övriga kvinnor nickar instämmande. <br> Är ni för många kvinnor, borde det det gå från 6?2 till 4?4?<br> ? Det är väl inget man behöver göra något åt, svara alla. <br> ? Det har inte funnits ett genusperspektiv i valet av personer. Vi har valt de mest kompetenta och de som passar bäst in, fortsätter Elisabeth Särenfors. <br>Kommunchefen fortsätter:<br> ? Sedan tror jag att det spelar roll hur vi jobbar att det är många kvinnor. Det blir ganska så informellt, vi är snabba, vi pratar mycket och hjälps åt. Jag menar inte att män inte är hjälpsamma, men vi är inte så hierarkiska. Jag tror att kvinnor är bättre på att hjälpa varandra. Hos oss finns det inget revirpink och inte så mycket status om vem som är viktigast och tyngst. <br> Mer hierarki hos män?<br> ? Det är väl vetenskapligt bevisat att män gärna vill rangordna sig. Vi har lättare att kommunicera för att vi har lämnat de där bitarna åt sidan, säger Maria Johansson. <br> ? Kanske har vi aldrig haft dem heller, fyller kanslichef Ingegerd Sandlund i med. <br> Känner man sig mer granskad som kvinna och chef ? känner man större press?<br> ? Jag vet inte, jag har aldrig varit man ... (skratt), svarar personalchefen Annika Airijokki. <br> ? Så gäller det väl i alla frontroller som man har i vilket företag som helst och Kalix kommun är ju ett företag. Av att man är en officiell person följer ju ett ansvar och en respekt för sin roll och det har inte med kön att göra. Jag har inte upplevt att jag är mer granskad för att jag är kvinna. <br> Om du varit man, Elisabeth, tror du då att TV hade kommit och mött dig på Kallax efter det att du kommit hem från den omtalade chefskursen?<br> ? Det har varit en väldig massa män som gått chefskurser i samma omfattning och i samma kostnadsnivå som den här och vad jag vet så har det här aldrig hänt tidigare. Det kan vara ett svar på din fråga. <br> ? Jo, jag tror nog att man som chef är mer bevakad och mer granskad som kvinna. Det beror på att kvinnor är mer ovanliga som chefer och syns mer. När jag kom till Norrbotten för åtta år sedan så fanns det ingen kvinnlig kommunchef i Norrbotten eller Västerbotten. Så fort något är udda så syns det, fortsätter Kalix kommunchef. <br>Männen slipper<br>Hon ställer sig undrande till varför hon som person, och i väldigt liten utsträckning vad hon som kommunchef gjort, varit granskad och kritiserad i media. <br>Något som en man enligt henne förmodligen sluppit. <br> ? Där tror jag att det finns någon koppling. Det finns något slags allmänt tyckande, gärna anonymt som förvandlas via media eller genom anonyma insändare och det är inget roligt att få. Kanske kan en kvinnlig chef i Kalix vara lite skrämmande och lite hotande, säger Särenfors. <br>Kvinnorna i Kalix säger att de pratar mycket, funderar, analyserar, stöttar och hjälps åt innan beslut tas. Högt i tak tycker man också att man har. <br> ? Vi pratar i flera omgångar, ibland till och med efter att vi tagit ett beslut. Men ibland går det med rekordfart. Besluten ska gynna helheten, vara bra för Kalix och vi är prestigelösa, säger informationschefen Eivor Bryngelson. <br> ? Det är en tillåtande kultur att ha olika uppfattningar, säger kanslichefen Ingegerd Sandlund. <br> Om ni hade varit män hade det varit en tydligare rangordning och positionering ? hade ni varit mer rädd för att säga vad ni tycker?<br> ? Jag tror att nyckelordet är prestigelöst här. Det tror jag inte jag hade kunnat säga om det bara satt män här. Men det är ju ett hypotetiskt resonemang. Vi tar in intryck från var och en av oss och nyttjar varandra och vi vågar säga att vi är ?nollor? på vissa områden och tar hjälp av varandra, säger ekonomichefen Maria Johansson.<br> Men jag kan trots att jag är man säga att jag är dålig och jag är prestigelös. Vad säger du Jeanette ? kan jag vara mer kvinnlig än vad du är enligt de schablonbilder som finns?<br> ? Ja, absolut! Som kvinna kan man ha en manlig framtoning och tvärt om. Jag har bara jobbat på manliga arbetsplatser tidigare, på Vägverket och på byggen. Det är stor skillnad mellan de arbetsplatserna. På bygget var det liksom ?nu gjorde du fel?. Hårt och rakt. Men i tjänstemannakulturen bland män är det annorlunda. Skillnaden mellan den och hur det är här i Kalix nu är att där fick jag göra mina egna fel själv. Alla hade fått lära sig den hårda vägen och man hjälpte inte varandra på det sätt som vi gör här, men så gjorde man mot både män och kvinnor som var nya, svarar näringslivschefen Jeanette Nilsson. <br> Här praktiseras den mjuka vägen?<br> ? Jo, man säger att här håller du på att göra lite fel och hjälper varandra, säger Jeanette Nilsson och Ingegerd Sandlund fyller i: <br> ? Just att man använder andras kompetenser på ett positivt sätt. Vi är ju ett team och vi ska bidra med olika kunskaper. <br> Väljer kvinnor kvinnor?<br> ? Absolut inte. Man väljer inte en bastukompis utan efter kompetens, säger Annika Airijokki.<br>Elisabeth Särenfors fortsätter: <br> ? Det man vet är att man väljer ofta de som är lik en själv, i personlighet, i kompetens med mera. Men det är klart att vara av samma kön är också att vara väldigt lika. Så det ska man vara uppmärksam på. Men på samma sätt som jag tror att män inte medvetet förtryckt eller valt bort kvinnor, tror jag inte kvinnor skulle göra det heller. Men kanske det blir så omedvetet. <br>Informationschefen Eivor Bryngelson upprörs över hur det kan beskrivas när kvinnor får höga positioner i samhället. <br> ? När män får en position, tycker jag mig ha sett, så talar man ofta om att det är bra att han har ett stort nätverk. Vår landshövding Per-Ola Eriksson till exempel, att nätverk var hans främsta merit. Men om tjejer använder sitt nätverk då anställer man väninnor. Där har vi inte kommit någonstans. Därför att väninnor, som det kan heta i medierna, kan ju vara fullt kompetenta, finns i mitt nätverk och som jag behöver just nu. När män gör det är det mycket mer okej och då skriver man inte polarn Per. Att skriva ordet väninna är att nedvärdera och det är mycket allvarligt, säger Bryngelson. <br>Elisabeth Särenfors berättar om hur en tidning stort slog upp att kommunchefens kompis hade anställts för ett konsultuppdrag gällande utformningen av Kalix centrum. <br> ? Det var otrevligt, respektlöst och oproffsigt. Visst, jag känner den här personen ganska väl, men Åsa Lundqvist är en av landets främsta formgivare, säger hon apropå väninnor. <br>De tänker inte på att det i just detta sammanhang är en kvinnlig dominans. Men det var verkligen något som näringslivschefen Jeanette Nilsson märkte av redan innan hon sent förra året började sitt nya arbete. <br> ? Det var ett möte och plötsligt satt vi sex kvinnor där. Det var arbetsförmedlingens chef (Christina Hollström), Företagarnas ordförande (Linda Frohm), Elisabeth (Särenfors), Eivor och Ingegerd. Det var en otroligt häftig upplevelse och det hade jag aldrig någonsin varit med om. Jag sade det också. Sex kvinnor vid ett bord som satt och diskuterade Kalix framtid. Jättespännande! Wow!<br>Det är inte bara på chefsnivå som arbetsplatsen Kalix kommun som man kommit långt vad gäller jämställdhet. Det visar sig också på de anställdas lönespecifikationer, vilket är det yttersta verktyget för att mäta status.<br> ? Det ser mycket bra ut i vår kommun på den punkten, säger personalchefen Annika Airijokki bestämt.<br>Må
