Körberg - ny medlem i Griniga gamla gubbar

Norrbottens-Kurirens Rolf Nilsén tycker att Tommy Körberg platsar som fullvärdig medlem i sammanslutningen Griniga gamla gubbar efter konserten i Kulturens hus på fredagskvällen.Konserten var det inget fel på, men Körberg tyckte att pressfotografernas jobb störde hans sång.

Norrbottens län2007-12-22 01:45
Tommy Körberg Stefan Nilsson Luleå Kammarkör Kulturens Hus Stora Scenen Fredag 21/12-07 Och som ny och fullvärdig medlem i den illustra sammanslutningen Griniga gamla gubbar har herr Artisten Tommy Körberg nu kvalat in. Med betryggande marginal. Det var ju bekant sedan långt tidigare att herr Artisten Tommy Körberg alltid har en syrligt besk åsikt klar att vädras offentligen. Många av dem brukar också - onekligen - vara träffsäkra, roande och (rättvist) grundligt förintande. Dessutom tycks herr Artisten Tommy Körberg ge fullständigt fasiken vem eller vilka av sina kolleger som han stampar på tårna. Och det är ju alltid befriande (även om han i lite hög grad har kunnat liknas vid en ständigt stridsberedd åsiktsmaskin den senaste tiden - tryck på en knapp och någon slags åsikt erhålles alltid; strunt samma om den är så genomtänkt eller elegant formulerad eller inte). Men på fredagskvällen i Stora Scenen på Kulturens Hus i Luleå, måste herr Artisten Tommy Körberg rimligen ha drabbats av sviterna av en manlig menopaus eller något annat. Då han började ironisera mot de närvarande pressfotograferna, från Kuriren och NSD, vars kameror han tyckte störde hans sång och mot vilka han kastade ur sig "vad är det för tröskverk ni har?, "vet ni om här uppe att det faktiskt finns tystare kameror?" och "nu får det vara nog, hörrni, tack så mycket nu". En verbal eruption, vars like jag knappast har hört under mina 30 år som recensent, som avslutades med en mordisk gest á la en kniv över strupen och en stoiskt stirrande blick. Han hade något besvär med ljuset också, herr Artisten Tommy Körberg. Ja, det var helt klart att han hade en kärv kväll. På de allra flesta konserter är det standard att pressfotograferna tillåts att fotografera under de tre första låtarna. Underförstått: utan blixt. Sedan brukar det, även det underförstått, gå bra om de flyttar sig längre bak i lokalen och tar några bilder därifrån också. Sedan finns det artister som inte går med på någonting alls. Då ger man naturligtvis fan i dem också. Och så finns de artister som helt struntar i hur mycket bilder som pressfotograferna tar och som låter dem vara. Helt och hållet. Pressfotograferna är ju där för att göra ett jobb. Herr Artisten Tommy Körberg, som har varit i branschen i 40 år och mycket väl känner till såväl de officiella som inofficiella spelreglerna, vet naturligtvis detta. Utan pressfotografernas närvaro genom åren hade vi ju fått se betydligt färre bilder på Herr Artisten Tommy Körberg. Man måste vara fullständigt befriad från allt vad nomal toleransnivå heter, om man tyckte att fredagskvällens stillsamma kamerarassel var störande. Det hade varit helt annorlunda om det hade pågått i en halvtimme och om fotograferna hade skymt sikten för publiken. Något sånt var det emellertid aldrig frågan om. Bägge de närvarande fotograferna uppträdde enbart professionellt och diskret. Samt valde att lämna konserten efter två låtar, istället för efter tre. Så det får nog bli ett kvartssamtal om så pass diviga fasoner som dessa, herr Artisten Tommy Körberg. Faktum är att det blev rätt modest sjunget under den här konserten. Några julsånger, en fin sång av kanadensaren Ron Sexsmith (God Love?s Everyone), Åke Arenhills innerliga översättning av Bridge Over Troubled Water (heter det nu "Som en bro över mörka vatten" eller "Som en båt över mörka vatten"? Endast Gud och Arenhill vet - herr Artisten Tommy Körberg erbjöd generöst bägge varianterna), klassikern Stad i ljus och måttligt mycket annat. Luleå Kammarkör skötte sig ypperligt och så även pianisten Stefan Nilsson. Med hemortsrötterna i länet, nära Vitvattnet i Kalix kommun, men det är ju urgamla nyheter. Men det tar tid när herr Artisten Tommy Körberg ska skyffla sig igenom drifter riktade mot förre norske predikanten Runar ("har vi verkligen inte något utlämningsavtal med Norge?"), dennes före detta hustru (han undverk sorgfälligt att nämna sitt eget samarbete med henne, Carola alltså, i Sound of Music) samt ventilera sin egen hypokondri, frikostiga rondör och begynnande åldersskröplighet. Somligt av detta hade en okej träffbild. Annat var som att öppna hela garagedörren när det bara är cykeln som ska ställas in. Herr Artisten Tommy Körberg, Stefan Nilsson och Luleå Kammarkör står på densamma scen som på fredagskvällen, även i kväll lördag. Härmed är alla pressfotografer med "uråldrig utrustning" grundligt varnade.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!