Snart jul och klapparna inhandlade. Hur blev det i år då? Lagom eller för många? Usch, är det någonting som stressar mig runt jul så är det julklapparna. Inte att komma på och handla dem – jag är en sådan som verkligen gillar att fixa presenter. Att ha små levande listor med önskningar i mobilen som jag diskret uppdaterar när någon droppar en grej som de gillar.
Och den här kollen och listorna är ju en del av problemet. Jag har ju alltid någonting på gång, men vill samtidigt verkligen inte dränka de tre ungarna i paket.
Ett sätt att undvika det är faktiskt att inte vara ute i alltför god tid. Jag gjorde det misstaget ett år. Redan på höstlovets besök på ett museum försåg jag mig med en påse klappar i butiken. Den gömde jag så omsorgsfullt att jag givetvis glömde bort den. Visst – jag hittade den före jul, men tillsammans med allt annat som då redan var köpt så blev det liiiiite för mycket av det goda. Berget under granen växte upp i höjd med Kebne.
Det är klart att man vill ge allt det bästa till sina barn. Men också lära dem ett hållbart levnadssätt där vi inte köper ihjäl oss. Wow, så präktigt det låter. Men vis av erfarenhet vet jag att för många klappar riskerar att göra dem otacksamma.
När julen är över dröjer det ett halvår tills presenthetsen med samma inte-för-mycket-våndor drar i gång igen. Våra barn fyller nämligen år i juli, augusti och september. Men då är väl mina listor i mobilen lika långa igen.