Lyhört: Läget
Lyhört med Anita Nilsson
Snön som föll stort och vitt i går kväll i gatlyktans sken förvandlades under natten till regn, ja vintern liknar vissa dagar vår. Som när man får besöka en skola och gå från det ena klassrummet till det andra. Nä, inte gå, sväva snarare.
Att skriva är ett ensamt yrke, att komma ut och möta klarögda är ett lyft.
Vill du ha den här fågeln, då får du lite sällskap, sa en pojke i ettan när jag skulle gå. Med utbredda vingar sitter nu en liten brun örn intill datorn, väntande på orden som ska få den att flyga. Försöker med plaska, halka, minus, is och kana, nä, inget händer men hinken med smågrus måste fyllas på.
Vänta, är det inte det man gör hela tiden? En gång trodde jag att vuxna hade väntat färdigt, de var ju redan stora och visste hur de ville ha det och vad som var meningen.
Shanghai ligger i Kina. Världen är liten för den som tar sig för och den går att själv boka in, det är bara att bestämma sig, ansöka om visum, klicka, jämföra priser, knappa in kortkoden, packa väskan och checka in.
För den som medför handbagage står flygplatspersonal redo med literspåse i sladdrig plast. Stängd rymmer den bara åtta deciliter, sa en som kontrollerat. Högst en deciliter av varje produkt är tillåtet att lägga i och vid inpassering är det jacka av som gäller.
En man fick efter tvekan ta med sig sin nässpray.
En kvinna som sammanträder i Afrika varje månad fick tre läppstift konfiskerade i London. Såga itu dem och låt mig behålla en bit, sa hon, men det gick inte för sig. Det handlade om säkerhet.
Och här sitter jag på en pinnstol framför datorn med örnens breda vingar vilande på skrivbordet medan granen blir allt piggare men på tjugondedag Knut åker den ut. Något ska få vara som förut.
Så jobbar vi med nyheter