Lykke Li om hajpen

Att sjunga en invecklad låt med Kate Bush på en hiphop-orienterad klubb i New York var kanske inte karriärens största ögonblick. Stockholmstjejen Lykke Li blev skoningslöst utbuad. - Det var hemskt. Jag mådde jättedåligt den kvällen. Men så tänkte jag "nu har jag blivit utbuad i New York, nu kan jag ta vilket nej som helst och ändå fortsätta", säger hon. Då hade Lykke Li precis slutat gymnasiet och dragit till New York i ett par månader. Målmedvetet gick hon runt på musikklubbar och utgav sig för att vara en superkänd sångerska från Sverige. Ibland funkade det. - Mest lärde jag mig att få skinn på näsan, och att våga uppträda på alla konstiga ställen med bara det man har - ens röst, ens person, och kanske ett gammalt knackigt piano. Myspace var jättestort i USA men hade inte exploderat i Sverige. Lykke Li kom hem till Stockholm, skaffade sig en sida och gjorde låtar att lägga upp på sajten. Sedan spred sig musiken och namnet bland rätt personer. Med Röyksopp
I våras samarbetade Lykke Li med norska Röyksopp, och när vi pratar på telefon befinner hon sig i Oslo för att inviga en stor fotbollsarena tillsammans med gruppen. Under sommaren uppträdde hon på festivalerna Accelerator och Way Out West, och för ett par veckor sedan kom hennes första trespårs-ep Little Bit. I veckan åkte hon tillbaka till New York för att slutföra debutalbumet tillsammans med Björn Yttling, från hyllade Peter, Bjorn and John, som bor där i höst. Det har snackats om henne ett tag nu. Men själv vill hon inte definieras som en hajp. - En hajp är någonting som kommer snabbt och går över. Jag har jobbat hårt, och kommer att jobba ännu hårdare. Jag har mycket att ge. Intimt och smutsigt
Med en pappa som spelat i Dag Vag (Zilverzurfarn Johan Zachrisson) och en mamma som varit medlem i Tant Strul (dokumentärfotografen Kärsti Stiege) har musiken alltid funnits i hemmet. Hon har, som hon säger, aldrig börjat eller slutat med musik. När Lykke Li var fem år gammal dansade hon balett och började sedan på allvar med sången tio år senare. Med den bakgrunden, och förebilder som Velvet Underground och Edit Piaf, har hon nått fram till sitt sound. För att beskriva musiken har namn som Cocorosie och Vanessa Paradis nämnts. - Jag försöker hålla det intimt och smutsigt. Jag gillar saker som inte är rena, att det finns en skevhet och ett djup i det. Mina texter är ganska egocentriska. Det handlar mycket om att mina självömkande känslor. Jag skriver inte alls om politiska saker, utan att man känner sig missförstådd eller ensam, säger hon. Det visuella viktigt
För Lykke Li är hela paketet som artist viktigt, och det visuella har stor betydelse. På scenen har hon sitt speciella uttryck där kroppen hamnar mycket i fokus. - För att få den bästa upplevelsen av mig måste jag vara fri att få springa ut i publiken, eller dansa, eller göra vad jag vill. Därför vill jag ha musiker på scenen och inte sitta fast vid ett piano. I november är hon tillbaka i Sverige igen, med debutalbumet som släpps i början av nästa år. - Sedan vill jag turnera en massa. Överallt och ingenstans.