Rolf Nilsén: Nu är det dags för Påske-Krim!

För det allra första:Givetvis skulle ni ju ha varit där!  Eller förresten:  Ni hade nog, helt enkelt, inte fått plats.

Norrbottens län2008-03-18 01:45
Så det var väl antagligen lika bra att ni inte chansade och tog er dit. Till Hertsöns bibliotek, alltså. Där det i onsdags kväll återigen var den trevligaste kvällen på hela året och ganska precis fullsatt, utan trängsel, med 100 (hundra) personer som hade betalat 70 kronor kronor vardera för att komma och lyssna på när undertecknad och Lisa Wede pratade om ett tjugotal böcker, konsumera ett svindlande generöst och gott fika samt möjligen vinna någon bok också (vi lottade i vanlig ordning ut alla böcker vi pratade om och bokförlagen hade vänligt ställt dem till förfogande; de största förlagen, Bonniers, Norstedts, är alltid snålast så deras böcker hade vi helt rationaliserat bort i år. Däremot - blommor till Bra Böcker! De hade skickat tre exemplar av Stephen Kings !). Som vanligt var proportionerna ungefärligen 98 kvinnor och två män. Det här var elfte gången denna Läslusta arrangerades och många i publiken har inte uteblivit från en endaste en av dem. Det är duktigt! Förhoppningsvis är vi där igen, till hösten någon gång (vi kom lite i otakt förra året när vi gjorde en Läslusta, för övrigt så gott som helt utan någon marknadsföring, på det nyöppnade Kulturens hus och sedan blev det ingenting på Hertsöbiblioteket). Det är, alltid, alldeles opretentiöst och, alltid, lika grundligt trevligt. Så ... kom ni också! Nästa gång! Ni kanske till och med får plats då! För det allra andra: Till helgen utbryter Påsken. Och förutom att jag personligen tycker att det är en ganska snäll helg, med många alltigenom lediga dagar, så kan man också göra som i Norge och läsa några deckare under påskhelgen. I Norge är traditionen med Påske-Krim sedan länge stadigt etablerad. Och varför inte även här? Förslagsvis kan man ju ta ett slags kriminell grundkurs och ta del av de bägge på Bibliotekstjänst förlag utgivna böckerna Tretton kriminella klassiker och Dexikon. I den förstnämnda orienterar olika kvalificerade skribenter initierat om deckargenrens obligatoriska märkesmän- och kvinnor. Och visst väcks läslusten (eller omläsningslusten!) när man läser vad Marie Peterson har att berätta om Kaliforniens melankoliske privatdeckare Ross Macdonald, vad Per Olaisen förmedlar om den pyssligt knepknåpige Ellery Queen, det John-Henri Holmberg informerar om det låsta rummets mästare John Dickson Carr, nestorn Jan Broberg om den relativt oefterhärmlige Raymond Chandler samt några flera också. Inga kvinnor? Jo, två och en halv. Marika Hemmel skriver roligt om Agatha Christie, Maria Neij kunnigt om Dorothy L. Sayers samt Bo Lundin om det samarbete som Per Wahlöö och Maj Sjöwall hade. Dexikon är ett kuriöst och kul uppslagsverk, av Bo Lundin, där det berättas om mera än 500 fiktiva detektiver, thrillerhjältar, äventyrare, medhjälpare och några särskilt minnesvärda skurkar - ur spänningslitterarturens digra historia. Man slår på måfå i boken och fastnar vid Simon Allcourt-St. James; patologen och barndomskompisen till kriminalinspektören Thomas Lynley, huvudpersonen i Elizabeth Georges böcker. Eller också hamnar man vid Hoke Moseley, den rätt solkige och med lösgom försedde deckaren som Charles Willeford skrev fyra böcker om. Den fetlagde och övervägande orubbligt koleriske Andrew Dalziel, verksam vid East Yorkshire-polisen och kollega till den betydligt bättre balanserade Peter Pascoe, har ju varit minnesvärd i uppemot över 20 böcker av Reginald Hill (ni bör absolut läsa dem - vare sig det är påsk eller inte!) och - så där håller det på och man bläddrar och ströläser gärna i Dexikon. En kvintett mycket läsvärda deckare är också dessa fem: # Löftet Harlan Coben Kriminalförlaget Där sport- och nöjesagenten Myron Bolitar letar efter en mycket försvunnen tonårsflicka från New Jersey, i New York. Coben är en suverän och allsidigt atmosfärisk författare; alltid starkt läsvärd. # Till stoft och aska John Harvey Minotaur Som utspelar sig i ett dovt Cornwall, England, där den före detta polisen Frank Elder rycks upp ur pensioneringen och teamas ihop med kriminalaren Maddy Birch, som han en gång hade en kärleksaffär med som förorsakade hans skilsmässa. Mycket atmosfär här också. # I de dödas namnIan Rankin Minotaur Ännu ett nummer ur den numera rätt omfattande serien om den skotske krimmaren John Rebus, här utredande spektakulära brott i skuggan av ett globalt G8-möte i Skottland. Och det går bra att hoppa in var som helst i den här serien. # 2 röda minuter Robert Crais Kriminalförlaget Där vi möter Max Holman, yrkesbrottsling som muckar från kåken och vill återuppta kontakten med sin son. Som är polis. Tragedin slår till när sonen och tre kolleger till honom skjuts ihjäl. Det stinker korruption och Max måste försöka få någon slags rättvisa till stånd. I stort sett oemotståndligt bra. # Alla blommor dör Lawrence Block Kriminalförlaget En av de stora deckarförfattarna, skamligt bortslarvad här i landet hittills. En av hans huvudpersoner är den nyktre alkoholisten, polisen Matthew Scudder. Som har åtskilligt att ta tag i här. Hoppas detta är upptakten till många flera Block-böcker på svenska! Och så där ja: låt påsken komma och sätta i gång. Med vad den än vill. Vi klarar den Samfällt. Så (allesammans nu): GLADAST MÖJLIGA PÅSK! Katten Malin äggar aldrig upp sig i onödan. Men äventyret fortsätter alltid. Oavbrutet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!