Smakrik samling pÄ stÀndig tillvÀxt

Det Ă€r skillnad pĂ„ whisky och whisky Ă€ven om det för somliga rĂ€cker med att det stĂ„r pĂ„ etiketten. Björn Hedman, Roger Öhman och Leif Burwall har lite högre krav Ă€n sĂ„. De reser gĂ€rna och ofta till den Ă€dla dryckens hembygder i Skottland men de har inte stannat vid det. PĂ„ ett av favoritdestillerierna stĂ„r ocksĂ„ deras alldeles egna fat sedan Ă„tta Ă„r tillbaka och vĂ€ntar pĂ„ att mogna klart - om tvĂ„ Ă„r Ă€r det dags för tappning.

Tre stycken sÄ kallade "Valinch" frÄn 2006 med olika fatlagringar, en vin (Cotes du Rhinnes), en Bourbon och en sherry.

Tre stycken sÄ kallade "Valinch" frÄn 2006 med olika fatlagringar, en vin (Cotes du Rhinnes), en Bourbon och en sherry.

Foto: Andreas WĂ€litalo

Norrbottens lÀn2012-04-07 06:00

Allt startade med att kompisgÀnget hösten 2003 Äkte pÄ en resa tillsammans till Islay - ett whiskydistrikt pÄ en ö pÄ skotska vÀstkusten. I brÀschen för sÀllskapet den gÄngen fanns Anders RÄnlund, som Àr vice pubchef med whisky som specialintresse. Han har vid flera tillfÀllen rest till Skottlands whiskydistrikt bÄde för att utbilda sig och för att jobba i destillerier.

- Först var vi tio som skulle Ă„ka men till slut var vi bara sex, berĂ€ttar Leif.

Att det Àr fÄ saker som gÄr upp emot att avnjuta favoritdrycken pÄ plats i ursprungslandet, Àr de rörande överens om och ytterligare tvÄ resor till Islay har det blivit efter den första.

- Efter vi hade varit dĂ€r första gĂ„ngen bestĂ€mde vi oss för att nĂ„gon gĂ„ng köpa ett fat. Det gĂ„r inte att köpa hos alla tillverkare men pĂ„ vissa kan man göra det, sĂ€ger Björn.

2004 slog de till. Det blev affÀr pÄ destilleriet Bruichladdich pÄ Islay och sedan dess har de vÀntat och lÀngtat.

Det finns mÄnga olika lagringar som ger drycken dess specifika karaktÀr.

- Vanligast Ă€r att man lagrar whisky i bourbonfat frĂ„n USA. NĂ€st vanligast Ă€r sherryfat frĂ„n Spanien, sĂ€ger Leif. Vi valde en sherrylagring.

Jamaicanskt romfat
Roger har, tillsammans med en kompis frÄn Helsingborg, ett fat i Glengoyne som de köpte i slutet av 2011. Den Àr inte lika rökig som Islaywhisky, i Glengoyne satsar man mer pÄ fruktighet och lite sötare karaktÀr.

- Det Ă€r ett romfat. Vi var lite roliga och döpte det till Reggaedram, eftersom den Ă€r lagrad pĂ„ ett jamaicanskt romfat ... Den ska lagras i tio Ă„r, kanske blir den fĂ€rdig tidigare.

Leif visar upp en av sina bÀsta flaskor, en -74 av mÀrket Ardbeg. Den kom han över pÄ ett lite annorlunda vis nÀr gÀnget i maj 2006 besökte en whisky- och musikfestival pÄ Islay.

- Jag stötte ihop med en ryss som studerade i Oslo pĂ„ universitet. Han hade befunnit sig pĂ„ en mĂ€ssa i Tyskland men lĂ€mnat den för att flyga upp till Skottland och till whiskyfestivalen. Han hade bestĂ€llt en massa whisky men snart visade det sig att han inte hade rĂ„d att lösa ut allt. En flaska blev över och den högg jag pĂ„ direkt.

Även om killarna förstĂ„s tycker om att dricka whisky och trĂ€ffas regelbundet för att prova nya sorter, Ă€r det inte alltid det som Ă€r huvudsaken. Att leta och hitta de riktiga pĂ€rlorna Ă€r halva nöjet och mĂ„nga av flaskorna blir aldrig ens öppnade. NĂ€r kassan tillĂ„ter inhandlas dubbla flaskor - en för att dricka upp och en för att spara. Ett annat sĂ€tt Ă€r att besöka en vĂ€lsorterad pub för att smaka det man Ă€r nyfiken pĂ„ och sedan kan man köpa en hel flaska av det bĂ€sta. Dyrt blir det ibland men det Ă€r inte alltid priset som avgör om man har hittat ett fynd.

- Ibland kostar det mer men det finns förstĂ„s en smĂ€rtgrĂ€ns för alla. Det Ă€r ju en hobby.

Faten gör hela skillnaden
Björn har med sig tre flaskor som vid första anblicken ser snarlika ut men innehÄllsmÀssigt Àr de inte alls lika. De inhandlades under festivalen och bestÄr av tre olika lagringar.

- PĂ„ Bruichladdich stĂ€ller de under festivalen upp fat i butiken av olika sorter. DĂ€r kan man sedan fĂ„ tappa upp sina egna flaskor och korka igen. Sedan, nĂ€r de faten Ă€r tömda, dĂ„ sĂ€tter de in nĂ„got annat i stĂ€llet. Det gör att varje tappning blir unik.

I Björns flaskor finns en bourbon-, en vin- och en sherrylagring. Sherrywhiskyn Àr signerad bÄde av destilleriets Àgare och av borgmÀstaren vars hemort i Argentina Àr representerad genom just det sherryfat vari whiskyn Àr lagrad.

Man kan konstatera att de olika faten gör hela skillnaden. Vid en provning de deltog i vid en av resorna fick de testa whisky frÄn 1987 av mÀrket Laphroaig.

- Sex tunnor rullades in. Vi fick peka ut tre av dem, varav tvĂ„ hade legat bredvid varandra under lagringen. FörutsĂ€ttningarna var exakt likadana, Ă€ndĂ„ smakade de totalt olika.

Man behöver inte vara kÀnnare för att kÀnna den skillnaden, hÀvdar de.

Rökig smak passar nordbor
NÀr smakerna beskrivs anvÀnds uttryck som "smörblomma", "ventilgummi" och "lakrits". VokabulÀren utökas allt eftersom man lÀr sig mer, tycker de.

- Man börjar kĂ€nna igen de olika smakerna, men det svĂ„raste Ă€r att sĂ€tta ord pĂ„ dem sĂ„ att andra förstĂ„r vad man menar, sĂ€ger Björn.

Smaken Àr ju som bekant delad men den rökiga single maltwhiskyn frÄn Islay faller i synnerhet vÀldigt mÄnga nordbor pÄ lÀppen. VÄr matkultur med mycket rökt fisk och kött kan vara förklaringen till det, tror de.

- Att söka och hitta de udda grejerna, det Ă€r det som Ă€r roligt, sĂ€ger Leif.

- En annan tjusning Ă€r just att vara i höglĂ€nderna och i Islay i Skottland. Allt Ă€r fantasiskt - kulturen, naturen och inte minst mĂ€nniskorna, sĂ€ger Roger.

Anders, som har tillbringat mycket tid i whiskyns hemtrakter, berÀttar att skottarna pÄminner vÀldigt mycket om oss norrlÀnningar.

- De Ă€r precis som vi Ă€r hĂ€r, lite utskĂ„pade dĂ€ruppe i norra delen av Storbritannien. Deras mentalitet Ă€r otroligt lik vĂ„r.

BÀsta julklappen av svÀrmor
Ibland blir det förstÄs en del sprÄkförbistringar, vilket var sÀrskilt tydligt pÄ den första resan. Men man vÀnjer sig efterhand vid den skotska brytningen och skottarna kan ocksÄ anstrÀnga sig och prata lite mer brittisk engelska om de vill, berÀttar Roger.

Det finns mÄnga sÀtt att lÀra sig mer om whisky men det bÀsta och roligaste sÀttet Àr att fÄ uppleva pÄ plats och stÀlle hur tillverkningen gÄr till.

- Ska man besöka ett destilleri i norra Skottland ska man besöka Springbank, sĂ€ger Leif. Anders, som till och med har provat jobba dĂ€r under en utbildning, instĂ€mmer.

DÀr har tiden stÄtt stilla och alla delar i tillverkningen utförs pÄ samma vis som man alltid har gjort.

BÀsta julklappen fick Roger av sin svÀrmor ett Är. Hon hade frÄgat vad han önskat sig och han svarade halvt om halvt pÄ skÀmt att han i alla fall hellre önskade sig en flaska whisky Àn en skjorta. Han fick en whisky - en flaska 21-Ärig Springbank - som anses vara nÄgot av det bÀsta frÄn det destilleriet.

Det kan bli en bra affÀr att lÀgga ner en slant pÄ en whisky man tror pÄ. Det finns ett stort samlarintresse och mÄnga sorter kan mÄngdubbla sitt vÀrde pÄ bara nÄgra fÄ Är.

- Det gĂ„r att göra investeringar. Det kan vara bĂ€ttre avans pĂ„ en flaska whisky Ă€n pĂ„ vilken aktie som helst, bara man kan litegrann, sĂ€ger Anders.

€ Om man Ă€r ovan och ska prova flera whiskysorter - gör inte felet som mĂ„nga gör att börja med den billigaste och avsluta med den dyraste.

€ Lukta först i flaskorna och börja i stĂ€llet med den mildaste och avsluta med den rökigaste, annars bedövas smaklökarna och till slut smakar det ingenting.

€ Om man vill testa en exklusivare och dyrare whisky Àr det ett bra tips att lÄta en flaska "vandra" mellan middagarna. Man kan Àga den tillsammans med nÄgon annan och avnjuta den vid bjudningar hemma hos varandra.

€ Whisky, eller pĂ„ Irland och i USA whiskey (i Kanada anvĂ€nds bĂ„da stavningarna), Ă€r en spritdryck gjord pĂ„ spannmĂ„l. Det lĂ„gskotska ordet "whisky" Ă€r en fonetisk översĂ€ttning av iriskans och skotska gaeliskans uisce beatha, alt. uisge beatha (uttalat "uiske-wa’ha"), vilket betyder "livets vatten" (liksom franskans eau de vie, eller Nordens akvavit, frĂ„n latinets aqua vitae).

€ Whisky tillverkas av korn som blötlĂ€ggs, torkas och röks. Sedan mals kornet innan det mĂ€skas, jĂ€ses och destilleras. Whiskyn lagras pĂ„ ekfat i minst tre Ă„r innan den buteljeras. För att fĂ„ kallas whisky fĂ„r den ej understiga 40 procent i alkoholstyrka.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om