Allt startade med att kompisgÀnget hösten 2003 Äkte pÄ en resa tillsammans till Islay - ett whiskydistrikt pÄ en ö pÄ skotska vÀstkusten. I brÀschen för sÀllskapet den gÄngen fanns Anders RÄnlund, som Àr vice pubchef med whisky som specialintresse. Han har vid flera tillfÀllen rest till Skottlands whiskydistrikt bÄde för att utbilda sig och för att jobba i destillerier.
- Först var vi tio som skulle Äka men till slut var vi bara sex, berÀttar Leif.
Att det Àr fÄ saker som gÄr upp emot att avnjuta favoritdrycken pÄ plats i ursprungslandet, Àr de rörande överens om och ytterligare tvÄ resor till Islay har det blivit efter den första.
- Efter vi hade varit dÀr första gÄngen bestÀmde vi oss för att nÄgon gÄng köpa ett fat. Det gÄr inte att köpa hos alla tillverkare men pÄ vissa kan man göra det, sÀger Björn.
2004 slog de till. Det blev affÀr pÄ destilleriet Bruichladdich pÄ Islay och sedan dess har de vÀntat och lÀngtat.
Det finns mÄnga olika lagringar som ger drycken dess specifika karaktÀr.
- Vanligast Àr att man lagrar whisky i bourbonfat frÄn USA. NÀst vanligast Àr sherryfat frÄn Spanien, sÀger Leif. Vi valde en sherrylagring.
Jamaicanskt romfat
Roger har, tillsammans med en kompis frÄn Helsingborg, ett fat i Glengoyne som de köpte i slutet av 2011. Den Àr inte lika rökig som Islaywhisky, i Glengoyne satsar man mer pÄ fruktighet och lite sötare karaktÀr.
- Det Àr ett romfat. Vi var lite roliga och döpte det till Reggaedram, eftersom den Àr lagrad pÄ ett jamaicanskt romfat ... Den ska lagras i tio Är, kanske blir den fÀrdig tidigare.
Leif visar upp en av sina bÀsta flaskor, en -74 av mÀrket Ardbeg. Den kom han över pÄ ett lite annorlunda vis nÀr gÀnget i maj 2006 besökte en whisky- och musikfestival pÄ Islay.
- Jag stötte ihop med en ryss som studerade i Oslo pÄ universitet. Han hade befunnit sig pÄ en mÀssa i Tyskland men lÀmnat den för att flyga upp till Skottland och till whiskyfestivalen. Han hade bestÀllt en massa whisky men snart visade det sig att han inte hade rÄd att lösa ut allt. En flaska blev över och den högg jag pÄ direkt.
Ăven om killarna förstĂ„s tycker om att dricka whisky och trĂ€ffas regelbundet för att prova nya sorter, Ă€r det inte alltid det som Ă€r huvudsaken. Att leta och hitta de riktiga pĂ€rlorna Ă€r halva nöjet och mĂ„nga av flaskorna blir aldrig ens öppnade. NĂ€r kassan tillĂ„ter inhandlas dubbla flaskor - en för att dricka upp och en för att spara. Ett annat sĂ€tt Ă€r att besöka en vĂ€lsorterad pub för att smaka det man Ă€r nyfiken pĂ„ och sedan kan man köpa en hel flaska av det bĂ€sta. Dyrt blir det ibland men det Ă€r inte alltid priset som avgör om man har hittat ett fynd.
- Ibland kostar det mer men det finns förstÄs en smÀrtgrÀns för alla. Det Àr ju en hobby.
Faten gör hela skillnaden
Björn har med sig tre flaskor som vid första anblicken ser snarlika ut men innehÄllsmÀssigt Àr de inte alls lika. De inhandlades under festivalen och bestÄr av tre olika lagringar.
- PÄ Bruichladdich stÀller de under festivalen upp fat i butiken av olika sorter. DÀr kan man sedan fÄ tappa upp sina egna flaskor och korka igen. Sedan, nÀr de faten Àr tömda, dÄ sÀtter de in nÄgot annat i stÀllet. Det gör att varje tappning blir unik.
I Björns flaskor finns en bourbon-, en vin- och en sherrylagring. Sherrywhiskyn Àr signerad bÄde av destilleriets Àgare och av borgmÀstaren vars hemort i Argentina Àr representerad genom just det sherryfat vari whiskyn Àr lagrad.
Man kan konstatera att de olika faten gör hela skillnaden. Vid en provning de deltog i vid en av resorna fick de testa whisky frÄn 1987 av mÀrket Laphroaig.
- Sex tunnor rullades in. Vi fick peka ut tre av dem, varav tvÄ hade legat bredvid varandra under lagringen. FörutsÀttningarna var exakt likadana, ÀndÄ smakade de totalt olika.
Man behöver inte vara kÀnnare för att kÀnna den skillnaden, hÀvdar de.
Rökig smak passar nordbor
NÀr smakerna beskrivs anvÀnds uttryck som "smörblomma", "ventilgummi" och "lakrits". VokabulÀren utökas allt eftersom man lÀr sig mer, tycker de.
- Man börjar kÀnna igen de olika smakerna, men det svÄraste Àr att sÀtta ord pÄ dem sÄ att andra förstÄr vad man menar, sÀger Björn.
Smaken Àr ju som bekant delad men den rökiga single maltwhiskyn frÄn Islay faller i synnerhet vÀldigt mÄnga nordbor pÄ lÀppen. VÄr matkultur med mycket rökt fisk och kött kan vara förklaringen till det, tror de.
- Att söka och hitta de udda grejerna, det Àr det som Àr roligt, sÀger Leif.
- En annan tjusning Àr just att vara i höglÀnderna och i Islay i Skottland. Allt Àr fantasiskt - kulturen, naturen och inte minst mÀnniskorna, sÀger Roger.
Anders, som har tillbringat mycket tid i whiskyns hemtrakter, berÀttar att skottarna pÄminner vÀldigt mycket om oss norrlÀnningar.
- De Àr precis som vi Àr hÀr, lite utskÄpade dÀruppe i norra delen av Storbritannien. Deras mentalitet Àr otroligt lik vÄr.
BÀsta julklappen av svÀrmor
Ibland blir det förstÄs en del sprÄkförbistringar, vilket var sÀrskilt tydligt pÄ den första resan. Men man vÀnjer sig efterhand vid den skotska brytningen och skottarna kan ocksÄ anstrÀnga sig och prata lite mer brittisk engelska om de vill, berÀttar Roger.
Det finns mÄnga sÀtt att lÀra sig mer om whisky men det bÀsta och roligaste sÀttet Àr att fÄ uppleva pÄ plats och stÀlle hur tillverkningen gÄr till.
- Ska man besöka ett destilleri i norra Skottland ska man besöka Springbank, sÀger Leif. Anders, som till och med har provat jobba dÀr under en utbildning, instÀmmer.
DÀr har tiden stÄtt stilla och alla delar i tillverkningen utförs pÄ samma vis som man alltid har gjort.
BÀsta julklappen fick Roger av sin svÀrmor ett Är. Hon hade frÄgat vad han önskat sig och han svarade halvt om halvt pÄ skÀmt att han i alla fall hellre önskade sig en flaska whisky Àn en skjorta. Han fick en whisky - en flaska 21-Ärig Springbank - som anses vara nÄgot av det bÀsta frÄn det destilleriet.
Det kan bli en bra affÀr att lÀgga ner en slant pÄ en whisky man tror pÄ. Det finns ett stort samlarintresse och mÄnga sorter kan mÄngdubbla sitt vÀrde pÄ bara nÄgra fÄ Är.
- Det gÄr att göra investeringar. Det kan vara bÀttre avans pÄ en flaska whisky Àn pÄ vilken aktie som helst, bara man kan litegrann, sÀger Anders.