Tjejen från Malmberget
Malmberget grop
Foto: Maria Åsén
De nya industrisamhällena var framtiden, idrotten drogs med. Malmbergets AIF blev att räkna med.- Idrotten blev en samlingspunkt för Malmbergsborna i både svåra och trevliga perioder. Klubben blev en av Sveriges största, räknat i sektioner, säger Berne Sehlberg, mångårig ledare.Han talar om själen i Malmbergets AIF. Klubben var som starkast när samhället var det. Förändringarna kopplade till gruvan har påverkat klubben. Det märks på den pinade ishallen.Förändrat klubben har även samhällsomdaningarna gjort. Sverige var mer sammanhållet under årtiondena innan det tudelande 1990-talet. Innan dess var liten ort inte självklart svagare än stor.Följs åt
Klubben hör inte längre till handbollens stora i landet. Fotbollen i Malmberget var en tid bäst i Norrland. Bäst i Sverige var boxare och backhoppare. Berne Sehlberg betecknar samarbetet med rivalen Gällivare SK inför Lappland Cup, med olympiska mästare, som grunden till Världscupen i utförsåkning.Ni var ju rivaler till Gällivare SK?- Jo, men det gällde mest fotboll. Rivalitet rådde medan det fanns brett underlag. Rivaliteten skapade styrka. Då var det inte dags att slå ihop utan det har kommit sig av tidens gång. Slå ihop blir aktuellt när underlaget minskar, eller av ekonomiska skäl, resonerar Berne Sehlberg.Kvinnornas MAIF
Kvinnorna? Ja, de skickades ut i snön. Bland det första klubben gjorde var att i april 1904 ordna skidtävling, i tre plusgrader och stark snöyra. "Trots dessa olägenheter gingo alla banan och inkommo till målet i god kondition", återger MAIF:s jubileumsbok. Starkaste kvinnan i Malmberget är Anne Johansson, som började lyfta skrot för ett och ett halvt år sedan.- Brorsan drog med mig. Jag hade inget annat för mig och det verkade kul. Jag vet inte varför jag fastnade för tyngdlyftning. Det är klart, man ser ju hur mycket man klarar av. Jag satsar på att bli bäst i Sverige.Hon trivs bra i Malmberget, i stort sett.- Jag saknar aktiviteter. Det blir mest att tävla och att vara i stallet, jag gillar hästar. Jag ska gå skola i Öjebyn, det är hästinriktningen på Naturbruksgymnasiet jag ska gå. Men nog kommer jag tillbaka, jag gillar skogen, säger hon.Tränaren Michael Conrad konstaterar att idrotten tidigare lockade fler än nu.- Det fanns inte så mycket uteliv som idag. Det var också en annan kämpaanda. Men sammanhållningen i MAIF har alltid var ett kännetecken. När det var som bäst ville alla framåt, oavsett sport. Folk konstaterade; "vi har ju ingen islada!" Så då byggde de en. Tyngdlyftning var en typisk MAIF-sport, många unga ville prova sin styrka. De såg att de gick framåt och då fortsatte de, beskriver han.Förändras ständigt
Malmbergsbon, klubbledaren och politikern Berne Sehlberg är samtidigt LKAB-anställd. Med ansvarsställning. Ett kluvet förhållande, gruvan delar ju Malmberget.- Jag ser inget motsatsförhållande. Jag har vuxit upp med förändringsprocessen. Ett samhälle förändras alltid. För att förstå måste man blicka tillbaka, Malmberget var en gång större än Luleås tätort. Visst är det med vemod man ser delar försvinna, som den skola jag gått i. Men samma sak gäller här som i idrotten, du måste göra något bra av det som händer.- Samhällsmedborgarna och politikerna har ansvar och det gäller även nationellt. Gruvbrytningen har åstadkommit grunden till vår välfärd. Det finns möjlighet att bo här, frågan är hur länge, säger Berne Sehlberg.
Citatet:"Här sade folk; "vi har ju ingen islada". Så då byggde de en".Michael Conrad, ledare i MAIF"Idrotten blev en samlingspunkt för Malmbergsborna i både svåra och trevliga perioder"Berne Sehlberg, ledare, politiker och LKAB-anställd
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!