TV-reportern som alltid - alltid!

Den oförvägne skitstöveln och ohyggligt självgode pösmunken Morgan Pålsson, TV-reporter i total avsaknad av allt vad vare sig begåvning eller fingertoppskänsla (bland mycket annat) heter, har, utan några mera synbara eller påfallande svårigheter, tagit steget över från Hipp Hipp-gängets TV-produktioner till en hel långfilm. Resultatet har blivit både ganska lyckat, emellanåt starkt skrattkrampsframkallande och kan utan svårigheter lätta upp SVT:s interna personalfester under överskådlig tid framöver. Morgan Pålsson (Anders Jansson), i ständig tandem med sin hårt prövade fotograf Robert Flycht (Johan Wester), som han behandlar som sin knähund ("du: jag är fast anställd - du är bara frilans. Kom ihåg det!") förväntar sig att bli korre i Washington ("The Big Apple!") men istället straffstationeras han och Flycht i ett litet nordafrikanskt land där det bara, i stort sett, finns öken. Men: där utbryter det också en statskupp. Och ledande terrorister visar sig vara på plats. Morgan Pålsson är ende närvarande reporter (men snart anländer en välkänd norsk Åse med en sanslös och helt obegriplig fotograf i släptåg - Elisabeth Lahr!) och han borde ha guldläge. Men givetvis klantar han stroppigt bara bort alltsammans och det faller på hans fotograf att fixa den härva som uppstår. Av detta har det blivit en rätt besynnerlig blandning av action, buskis, satir och relationsdrama. Intrigen har tänjts ut så långt det går men satiren (vad vet en enkel tidningsreporter?) är kanske snubblande nära sanningen? Självgoda TV-reportar har ju förekommit i helbild, så att säga... En tillräckligt kul liten bagatell är det i alla fall som serveras. Om TV-reportern som ALDRIG tror att han gör fel men som ALLTID gör allting fel.

TV-reportern som alltid - alltid! - gör allting fel

Morgan Pålsson, världsreportern med förmåga att hamna fel. En kul bagatell men samtidigt en besynnerlig blandning av action och buskis bland annat tycker Norrbottens-Kurirens Rolf Nilsén.