Bodens Energi AB, Beab, stod inför två alternativ.

– Det ena var att livstidsförlänga den gamla pannan. Det skulle ha kostat mycket pengar och avskrivningstid var kort. Vi skulle behövt satsa 250 miljoner kronor för att få ut tio år till med en inbyggd osäkerhet för man kan inte göra om allt, säger Lennart Jonsson.

Det andra alternativet var att satsa på den mycket dyrare kraftvärmepannan med längre avskrivningstid. Den har dessutom den positiva effekten att man kan tillverka el i den och så blev det.

Artikelbild

| "Vi kan elda mer avfall och få in mer intäkter för det", säger Lennart Jonsson, projektchef.

– Den här elbiten är nog så viktig. Det är ungefär 40 gigawattimmar utöver det vi gjort tidigare. Den elen har ett ganska positivt ekonomiskt värde, men den gör också att vi kan elda mer avfall och få in mer intäkter för det, säger Lennart Jonsson.

Huvudorsaken är ändock att de måste återinvestera i anläggningen så att Beab kan fortsätta vara en tung aktör på avfallsmarknaden och förse bodensarna med värme och nätet med el en lång tid framöver.

Lennart Jonsson berättar att de hade en tidplan.

– Det stora bekymret under byggprocessen var att själva huskonstruktionen inte följde med tidplanen.

Artikelbild

| Turbinanläggningen.

Det mesta byggdes inte på plats utan producerades runt om i Sverige och Europa. Det monterades sedan ihop i Boden. Det skulle annars ha tagit flera år att bygga allt på stället.

– Vi hade fyra olika deltider, men på grund av förseningar i byggprocessen klarade vi inte de tiderna. Vi fick planera om och processleverantörerna fick göra på annat sätt.

Artikelbild

| Systerpannorna, panna 17 och panna 18.

Däremot klarade de huvudtidplanen. Bodens Energi AB tog över anläggningen den 3 april, precis som kontraktet sa.

– Det har fungerat bra, säger Lennart Jonsson.

Artikelbild

| Vattenfabriken. När de kyler ned rökgasen faller vattnet ut. Det renas. "Den här fungerar som en njure och plockar bort salter och annat", säger Lennart Jonsson, projektchef, och tillägger att det renade vattnet är mer rent än vanligt dricksvatten. Renat vatten som de får över släpps ut i älven.

Själva bygget var klart runt årsskiftet, men för att sedan visa att anläggningen klarade uppställda krav, att pannan ger rätt effekter och flöden med mera så provkördes den under årets första kvartal.

– Det gick som planerat och sedan april har den gått som ordinarie produktionspanna.

Artikelbild

| Det här är toppen på rökgasfiltret med 840 strumpor som är elva meter långa vardera. "Det blir en ganska stor filteryta", säger Lennart Jonsson, projektchef.

Lennart Jonsson förklarar att när de har ett maxbehov av effekt under januari-februari så ligger de på 110-115 megawatt. Då kan den nya pannan leverera maximalt 41 megawatt om de avstår från att göra el. Gör de inte kan den leverera 31-32 megawatt.

– Men det är så väldigt få timmar som vi har det maximala effektbehovet så det påverkar inte så mycket. Med alla pannor vi har här och på stan så har vi en överkapacitet på 60-70 procent. Det är det vi måste ha i redundant kapacitet.

Artikelbild

| Lennart Jonsson, projektchef, visar hur strumporna i rökgasfiltret ser ut.

Det har att göra med att även om en panna skulle falla ur när det är som kallast så måste de veta att de kan ersätta den med någon annan.

– Annars blir det kallt på stan och det får det absolut inte bli, säger Lennart Jonsson.

Artikelbild

| Matarvattentanken. De måste ha mycket rent vatten, vatten som inte har någon ledningsförmåga. "Vi renar vattnet här", säger Lennart Jonsson, projektchef.

Investeringen är den största i bolagets historia, totalt 760 miljoner kronor. Den ska betala sig på 30 år och är en framtidssatsning.

Fjärrvärmeanslutningen är redan hög i Boden och nu byggs det en del i Boden och Sävast.

Artikelbild

| "Stans bästa utsikt", säger Lennart Jonsson, projektchef.

– Det byggs bland annat fastigheter i centrum som vi hoppas får vara med och ansluta. De nya villor som byggs i Sävast är också intressanta för oss.

Utbyggnaden som sker är ändå ganska liten så de ser inte någon stor ökning av värmeförsäljningen.

Artikelbild

| Ångpannan.

Nu när byggprocessen är över tycker Lennart Jonsson att det känns tomt. Som mest var de 250 fler inne på området och de hade som byggt en hel barackstad på området.

– Det känns lite tomt när man jobbat med det här i drygt två år.