I mars öppnas den första – ”Födelse”.
– Det är ingen traditionell utställning där vi berättar om Norrbottens historia från istiden fram till idag. Istället kommer vi att utgå från personliga berättelser och allt innehåll kommer att vara digitalt, säger Sara Json Lindmark, chef för museets publika verksamhet.
För sex år sedan revs den tidigare basutställningen – ni vet den med renen och de samiska dockorna. Ett förlegat sätt att presentera Norrbottens historia på, enligt museets pedagog.
I stället startade ett stort arbete för att ta fram ett nytt koncept där man slutligen enades om en icke kronologisk historia utifrån olika människors historia – olika berättelser från historia till dags dato. I den nya basutställningen ”Under samma himmel” kommer därför Norrbottens mångfald att berättas genom sju olika kulturhistoriska utställningar; ”Födelse”, ”Gräns”, ”Mark”, ”Hem”, ”Språk”, ”Kraft” och ”Kapital”.
Varje utställning kommer att vara unik med sina egna berättelser, formspråk och format. Dessutom kommer utställningarna att förändras under tidens gång.
Och nu står man alltså efter fyra års arbete i startgroparna för den första utställningen ”Födelse”. Duon Kaisi Rosin och Johan Campanello har anställts som projektledare och har arbetat intensivt sedan i september förra året med att färdigställa den första utställningen. Beslutet att anställa externa projektledare togs av den nya länsmuseichefen Margaretha Lindh som deklarerat att arbetet med nya basutställningen var prioriterat.
Och deras uppdrag var att skapa en flexibel och digital utställning mot tydliga målgrupper – i den första ”Födelse” – ungdomar.
– Den nya museilagen har gett landets museum ett nytt uppdrag som demokratisk mötesplats. Därför har ”Födelse” skapats i dialog med en referensgrupp, säger Sara Json Lindmark.
Tio ungdomar i åldern 15-20 år har därför regelbundet träffat projektledarna.
– Vi ville ge dem möjlighet att påverka hur ”Födelse” skulle se ut; vilka berättelser och hur de berättas genom att involvera dem tidigt i processen, säger Kaisi Rosin.
Tillsammans med innehållsansvarige arkivarien Karin Tjernström har projektledarna valt ut ett antal berättelser. Bland annat kommer besökarna att få möta Knut Lundmark från Älvsbyn som blev en internationellt känd asterolog och professor i Lund. Dessutom kommer länets musikhistoria att ges gestaltning.
– Målgruppen är de som står utanför normen och de som vanligtvis inte hittar till museets utställningar. Själva rummet kommer att vara uppdelat i två delar. En del med den digitala utställningen och den andra delen avsatt till upplevelser som kommer att förändras regelbundet. Bland annat har ungdomarna efterlyst filmvisningar. Tanken är att det ska vara ett rum för aktiviteter, säger Johan Campanello.
Sara Json Lindmark menar att arbetet med den nya basutställningen måste ses som en innovationsprocess.
– Den nya basutställningen om Norrbotten kommer inte att tillfredsställa alla. Men för att möta kraven i den nya museilagen måste vi sänka tröskeln så att fler kan känna sig hemma i museet. Rummen ska inte stå tomma utan vi vill fylla dem med aktiviteter – olika aktiviteter. En av ungdomarna föreslog bland annat brottning, en annan yoga. Kanske. Vi får se, säger hon.
Det traditionellt publika arbetet med exempelvis föreläsningar kommer inte att försvinna. Inte heller kopplingen till museets uppdrag som förvaltare av vårt kulturarv.
– Nej, däremot testar vi nya former för att presentera kulturarvet. Och beslutet att göra en digital basutställning gör att vi kan lägga till historia och berättelser under tidens gång. Historien är ju föränderlig, säger Sara Json Lindmark.