– Det vi startat med nu är att skaffa oss information om omständigheterna vid en sådan olycka. Inte bara varför personen på skotern dör. Hur såg det ut på platsen, vad hade personen för en slags skoter, med mera, säger utredaren Jan Lindgren.
– Vi gör ju sedan tidigare djupstudier av olyckor på väg och järnväg efter material vi får från polisens och Räddningstjänsten. I fjol började vi även med detta gällande fyrhjulingar och nu har vi börjat med snöskotrarna, säger utredaren.
Aktuell olycksstatistik från Trafikverket visar att det i medeltal dör åtta personer per år i snöskoterolyckor och runt 100, oaktat att det finns ett mörkertal, skadas så pass att de måste uppsöka sjukvård. I Norrbotten inträffade nu i aprils inledning två dödsolyckor på samma dag då en 50-årig man i Överkalix och en 29-årig man i Piteå avled efter trädkollissioner.
Under 1970-1990-talen var trenden av olyckor i ökande, fram till 2000-talet då det minskade. Från år 1973- 2015 har totalt 333 personer dött i snöskoterolyckor. Majoriteten av de som dödas i skoterolyckor är medelålders män, - 92 procent. Mer än hälften av de dödade avled till följd av trubbigt våld och 35 procent drunknade. Sextiosju procent var alkoholpåverkade, den högsta andelen av dessa, 89 procent, var i åldern 50-59 år.
I dag finns 294 000 snöskotrar i landet. Det nyregistreras dryga 9 000 snöskotrar varje år. Till hösten räknar Jan Lindgren att de uppgifter man hämtat in denna första säsong ska ge information som kan omsättas i åtgärder framöver.
– Det sker redan små steg i den riktningen. Hjälmtvånget är ju en sådan sak. Kanske borde de som utbildar skoterförare lägga in mera risktänkande i sin utbildning, och borde man begränsa motorstyrkan på maskinerna exemplifierar Jan Lindgren.