På plats i Jokkmokk fanns såväl politiker, forskare och medborgare. Syftet med workshopen var att analysera de planer för gruvetableringar som finns längs Luleälven under olika frågor så som arbetstillfällen, säkerhet, trygghet, utveckling samt säkerhet vad gäller de stora vattenkraftsdammarna.

Prospektering nära dammar
Undersökningstillstånd finns i närheten av flera stora dammar och det är något som oroar både befolkning och forskare.

- Det finns ett antal undersökningstillstånd, främst kring Parkidammen. Sedan har vi undersökningstillstånden vid Seitevare som jag tycker är riktigt allvarliga att man ens tillåter att någon ska få borra där, säger May-Britt Öhman, filosofie doktor i teknik- och vetenskapshistoria och fortsätter:

Artikelbild

| FORSKAR. May-Britt Öhman organiserade workshopen Gruvor i Lule älv som en del i hennes forskning. Mycket av diskussionerna kom att handla om dammsäkerheten i älvdalen, kopplat till eventuella närliggande gruvexploateringar.

- Att man ens tillåter borrning i så känsliga områden kring vattenregleringsmagasin och dammar är för mig helt ofattbart.

Hemlig plan
Leif Öhman bor i Randijaur, alldeles i närheten av Parkidammen och de planerade gruvetableringarna i området. För honom skulle en gruva få stora konsekvenser.

- Vi skulle bli tvungna att flytta, säger han.

Det finns visualiseringar som visar vad som skulle hända om en damm brister längs älven men ännu är den informationen hemlig och därför är innehållet helt okänt för befolkningen utmed älven.

Artikelbild

| KOMMUNIKATION. Sanna Möller kallar sig designaktivist och hon har gjort en konsekvensanalys av stadsomvandlingen i Kiruna. En av slutsatserna hon har dragit är att kommunikationen mellan såväl gruvbolag, kommun och medborgare kan bli bättre.

Och konsekvenserna av ett dammhaveri kan bli ödesdigra.

- Vid Kallak är det enligt klassifikationen en högriskdamm. Högsta riskklass betyder att om den går sönder så dör människor, säger May-Britt Öhman.

Artikelbild

| TVINGAS FLYTTA. Leif Öhman är en av dem som skulle påverkas allra hårdast av en gruvetablering.

Däremot har hon en viss förståelse för att inte all information blir offentlig, då det bland annat skulle kunna skapa panik.

- Det är känsliga uppgifter för att det kan sprida panik när man inser att det faktiskt är så allvarligt som det är. Nu tycker jag att det är dags att man börjar använda den och jag vet att det pågår arbete just nu för att lägga upp den så att allmänheten kan ta del av den på hemsidan, säger May-Britt Öhman.