Drygt sex mil norr om Ăverkalix ligger den lilla natursköna byn ĂngesĂ„ med nĂ€stan exakt samma namn som den intilliggande Ă€lven. Sommartid mer Ă€n fördubblas byns befolkning av stuggĂ€ster, fiskare och hemvĂ€ndare. Men pĂ„ vintern lever hĂ€r inte mer Ă€n Ă„tta bofasta. Liksom fiskeparadiset Jockfall tillhör ĂngesĂ„ de byar som fortfarande inte har nĂ„gon annan avloppsrening Ă€n slamavskiljning via trekammarbrunn â vilket innebĂ€r att allt flytande avloppsvatten spolas ut i Natura 2000-omrĂ„det Kalix Ă€lv respektive ĂngesĂ„n utan att först ha renats. NĂ„got som sedan decennier Ă€r förbjudet.
â Men nu Ă€r vi ju pĂ„ gĂ„ng, sĂ€ger Kenneth Sköld under ett studiebesök.
Problemet Ă€r enligt honom de dyra kostnaderna. Inte minst hĂ€r i ĂngesĂ„:
â I vĂ€rsta fall kan det handla om tio miljoner, sĂ€ger Kenneth Sköld och pekar pĂ„ byns speciella förhĂ„llanden: flera mil till ortens centrala reningsverk, lĂ„nga avstĂ„nd mellan de omkring tjugo kommunalt VA-anslutna husen och en grundvattennivĂ„ pĂ„ i snitt en meters djup, samtidigt som de befintliga avloppsledningarna ligger en meter lĂ€ngre ned:
â Det gör att vatten forsar in i rörskarvarna. Ska ett reningsverk byggas mĂ„ste det dĂ€rför dimensioneras för motsvarande 1100-2000 personer istĂ€llet för de Ă„tta som bor i byn. Det blir otroligt dyrt, sĂ€ger kommunens va-ansvarige Mikael Larsson.
Kenneth Sköld menar att ett byte av rören och ett ânormaltâ anpassat reningsverk inte blir mycket billigare:
â Eftersom husen stĂ„r sĂ„ glest skulle 2500 meter rör behöva bytas. Bara det kostar 1000 kronor per meter. DĂ€rför ska vi nu titta pĂ„ olika lösningar, som infiltrationsbĂ€ddar och uppsamlingstankar. En konsult ska ocksĂ„ tas in.
Orsaken till lagens krav frÄn 1969 pÄ att avloppsvatten mÄste renas Àr att övergödande Àmnen, bakterier och andra smittoÀmnen annars riskerar att lÀcka ut i naturen.
â Men det Ă€r ju ingenting jĂ€mfört med vad Aitiks gruva har tillstĂ„nd att slĂ€ppa ut. Lagen Ă€r stelbent, sĂ€ger en förbipasserande ĂngesĂ„-bo som gĂ€rna stannar och pratar men inte vill vara med pĂ„ bild eller med namn.
Kenneth Sköld lyssnar. Senare sĂ€ger han att âtanken pĂ„ att allt vatten ska renas Ă€r i princip Ă€ndĂ„ godâ:
â Det blir vĂ€ldigt snett om vi ska frĂ„ngĂ„ det.
ĂndĂ„ Ă€r det just vad kommunen har gjort under mĂ„nga Ă„r. I ett protokoll frĂ„n Bygg och MiljönĂ€mndens möte i november i fjol framgĂ„r det att nĂ€mnden sedan 2007 â i elva Ă„r â har framfört till tekniska avdelningen att flera av kommunens smĂ„ anlĂ€ggningar inte uppfyller lagens krav pĂ„ efterföljande rening av avloppsvatten. Redan samma Ă„r lovade visserligen Tekniska avdelningen att allt skulle vara Ă„tgĂ€rdat Ă„r 2010. Men i augusti 2016, nĂ€r frĂ„gan varit uppe vid ytterligare nĂ„gra tillfĂ€llen (bland annat 2014 efter klagomĂ„l kring avloppsanlĂ€ggningen i Jockfall), och efterföljande rening fortfarande saknades i byarna Boheden, Jockfall och ĂngesĂ„n, fick nĂ€mnden nog och beslöt om ett förelĂ€ggande med vite ifall inte avloppsanlĂ€ggningarna Ă„tgĂ€rdades. Det Ă€r bakgrunden till att nĂ€mnden nu har ansökt hos Mark- och miljödomstolen om ett utdömande av vite pĂ„ 65 000 kronor. Ytterligare 100 000 kronor vĂ€ntar dessutom i vite för kommunen om anlĂ€ggningarna i Jockfall och ĂngesĂ„n inte har Ă„tgĂ€rdats till den 1 september.
â Men till dess ska vi vara klara, sĂ€ger Kenneth Sköld.
Enligt honom planeras ett reningsverk liksom en pumpstation i Jockfall till en kostnad pĂ„ 4,5 miljoner. I april ska en förstudie kring anlĂ€ggningen i ĂngesĂ„ vara klar. I december ifjol anslöts Boheden till avloppsanlĂ€ggningen i Grelsbyn.
Varför har det tagit sĂ„ lĂ„ng tid?â Vi visste inte att det skulle vara sĂ„ komplext. Eftersom det rör sig om sĂ„ stora kostnader har vi inte heller velat binda fast oss, sĂ€ger Kenneth Sköld.
Men Ă€r det inte nonchalant av en kommun att sĂ€tta sig över lagarna?â Det gör vi ju inte. Vi Ă€r ju igĂ„ng nu, sĂ€ger Kenneth Sköld.