Åklagaren ville att hovrätten skulle döma 17-åringen för rånet. Hovrätten skriver i sina domskäl att 17-åringen visserligen var i Överkalix under den dag då rånet skedde, men att åklagaren inte kunnat visa att han var den ene av de båda rånarna.
Rånoffret, en man i 70-årsåldern, har visserligen identifierat honom, men hovrätten anser att den identifieringen inte är tillförlitlig.
Hovrätten menar i stället att en kniv som förekommer som bevis är mera intressant. Enligt en anställd på hemtjänsten fanns kniven med DNA från från 17-åringen i den rånades bostad när mannen hittades bunden, men den anställde har inte förhörts förrän efter tingsrättens dom. Det kan vara möjligt att minnesbilden inte stämmer, anser hovrätten.
Hovrätten kritiserar brottsutredningen vad gäller fyndet av kniven och menar att det är "Det är förvånande
att polisens kriminaltekniker överhuvudtaget inte anmärkt på kniven vid deras genomgång av huset direkt efter händelsen.
Vittnesmål från andra i sammanhanget är enligt hovrätten inte heller att lita på: "Enligt hovrättens mening är iakttagelserna för
generella och delvis för motsägelsefulla för att någon slutsats för eller emot XX:s skuld ska kunna dras".
Hovrätten fastställer tingsrättens friande dom och skadeståndsanspråken ogillas.
– Bevisningen höll inte, konstaterar kammaråklagare Anna Bergström.
– Det är hovrättens bedömning och då får det vara så.